Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1959, H. 44 - Tillåtlig radioaktivitet i industriella produkter, av Torbjörn Westermark och Arne Hedgran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tillåtlig radioaktivitet
i industriella produkter
Tekn. lic. Torbjörn Westermark och docent Arne Hedgran, Stockholm
Användningen av radioaktiva isotoper inom
industrin har blivit en av kärnområdets stora
nyttigheter. Många kontroll- och
driftinstrument har kommit fram och man har fått ett
unikt hjälpmedel att forska i full teknisk skala;
genom spårämnesundersökningar kan man lära
känna tillverkningsprocessen eller underlätta
felsökning.
Användningen av radioaktiva ämnen kräver
emellertid försiktighet och eftertanke, då
joniserande strålning under olyckliga
förhållanden kan skada levande varelser. Härtill
kommer emellertid även att ur hälsosynpunkt
till-låtliga aktivitetsnivåer kan vålla skada av
ekonomisk art. Så t.ex. kan även svagt aktiva
material så småningom svärta fotografisk film
eller vara olämpliga som konstruktionsmaterial
för strålningsdetektorer och dessas
strålskär-mar. Man har därför börjat diskutera tillåtliga
Fig. 1. Transporten av märkt material vid en studie av
blandningsförhållandena i en cementslambassäng vid fabriken i Stora Vika.
62.002.6 : 615.849.5-015.3
539.12.047
aktivitetsnivåer i industriella produkter även
med hänsyn till andra faktorer än
hälsorisker.
Förordningar och procedurer
Nyligen har i vårt land en ny strålskyddslag
trätt i kraft1. Ur industriell synpunkt är bl.a.
följande värt att beakta.
För allt arbete med joniserande strålning
fordras tillstånd. Detta utfärdas av
Medicinalstyrelsens Strålskyddsnämnd, vilken har
Radiofysiska Institutionen vid Karolinska
Sjukhuset som verkställande organ. Vid ansökan
om tillstånd skall ansvarsfrågan beröras, så
att särskild föreståndare för arbetet kan anges
(behöver ej vara chefen på arbetsplatsen).
Principiellt kräver lagen tillstånd för arbete
med alla radioaktiva ämnen.
Från denna regel har i administrativ ordning
på förslag av Medicinalstyrelsens
Strålskyddsnämnd gjorts vissa undantag2. Sålunda
undan-tas material med en specifik aktivitet under
0,002 nC/g (2 000 nC/t), och varaktigt inneslutet
aktivt ämne, som ej ger mer än 0,1 mrad/h på
10 cm avstånd och ej har större aktivitet än
10 jxC. Skulle man ej ha gjort dessa undantag
vore åtskillig mänsklig verksamhet olaglig och
bl.a. skulle åtskilliga ägare av armbandsur
behöva tillstånd.
Vid arbete med strålkällor eller öppna
radioaktiva ämnen bör mottagna stråldoser
kontrolleras t.ex. genom att man deltar i
filmdosime-tertjänst. Filmdosimetern bärs ofta på bröstet
och exponeras i 14 dagar eller en månad.
Den internationella strålskyddskommissionen
(ICRP) rekommenderar enligt sitt senaste
arbete3 att dosen 100 mRem/vecka (förut 300) ej
överskrids för personer sysselsatta i
radiologiskt arbete. I Sverige har man sedan länge
rekommenderat 100 mRem/vecka, något som
givit oss en värdefull trygghetsfaktor.
För hela befolkningsgrupper rekommenderar
ICRP lägre doser, vilket beror på de genetiska
riskerna, vilka måste ses för grupper snarare
än för enskilda individer. Av praktiskt intresse
för isotopanvändaren är att för den enskilde
TEKNISK TIDSKRIFT 1959 1229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
