Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 17 - STF mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökning och provkörning av problemen och de
metoder för kontroll av resultatet som har utvecklats
för de båda maskinerna är därför av stor betydelse.
Wikland sammanfattade att analogimaskinen har
hävdat sin ställning som regleringsteknikens
verktyg men att siffermaskinen även på detta område,
liksom på många andra, har visat sin användbarhet.
De moderna analogimaskinerna har också dragit
nytta av siffertekniken för inmatning av data och
andra operationer.
Dick Lundqvist vid Institutet för
Halvledarforsk-ning gav onsdagen den 16 mars SKR några kemiska
aspekter på halvledare.
Den gradvisa övergången
isolatorer-halvledare-me-taller återspeglas bäst av konduktivitetens beroende
av temperaturen i de olika materialen. Studiet av
halvledarmaterialen har engagerat fysiker och
kemister i en gemensam målforskning, som har gett
resultat långt utanför halvledarområdet. Lundqvist
redogjorde för halvledarmaterialens teori enligt
Wil-sonska bandschemat. Gitterstörningarna indelade
han i konstanta störningar från fotoner, elektroner
och hål, excitoner, tomma gitterlägen och atomer
på metallgitterplatser, främmande atomer och
dis-lokationer samt transienta störningar, vilka orsakas
av fotoner, laddade partiklar (t.ex. æ-partiklar) eller
oladdade partiklar (t.ex. neutroner, neutrinos).
Bland nya förfinade reningsmetoder, som ger
material av tidigare ouppnådd renhet, nämndes
jodid-processen för kisel och zonreningsprocessen för
germanium. Ur dessa ultrarena material framställs
monokristaller upp till 1 kg vikt ur smältor, t.ex. av
kisel. Man söker nu intensivt efter nya
kombinationer med halvledaregenskaper inom periodiska
systemets 3:e—7:e grupp. Yteffekten kan vålla
bekymmer på grund av omättade bindningar som ger
okontrollerade energiband. Den hittills använda
etsningstekniken och metoderna för att befria
halvledar-ytorna från de sista spåren främmande ämnen är
långt ifrån så bra som man önskar och här kan
samarbetet med kemisterna kanske ge nya aspekter.
Kemisterna bör dessutom ha speciellt intresse för
halvledarna i samband med sina studier av
katalysatormekanismen.
Föredraget fyllde säkert ett "hål" i många
kemist-hjärnor varom den livliga diskussionen, som
omspände allt från solbatteriers mekanism till
termoelektriska kylskåp, vittnade.
Bildtolkning, dvs. att rätt läsa flygbilder, kan
indelas i bildläsning, bildanalys och egentlig
bildtolkning, inledde Sven G Möller sitt föredrag i
Avdelningen för Lantmäteri torsdagen den 17 mars.
Bildläsningen består i att känna igen vanliga
terrängdetaljer. Studerar man bilderna stereoskopiskt och
analyserar och bedömer de olika elementen i
landskapet utvecklas bildläsningen till analys.
Bildtolkaren sammanför elementen t.ex. terrängformer, ytliga
dräneringssystem, erosion, detaljer i vegetationen,
olika slag av gränser mellan terrängområden och
kulturobjekt till översikter av det speciella problem
som han vill studera.
För att kunna rätt tolka flygbilder skall man ha
en allmän grundläggande akademisk utbildning t.ex.
i geomorfologi, fotografi och fotogrammetri men
även stor erfarenhet inom det fack som tolkningen
avser. Bildtolkning används nu inom så vidsträckta
områden att man ej kan vänta att en och samma
bildtolkare kan göra nytta mer än inom ett av dem.
Varje område har sina knep, så kan t.ex. en gammal
odling upptäckas genom den nuvarande
växtlighetens frodighet och höjd.
På flygbilder kan man nu lägga allmänna
informationsteoretiska synpunkter. Bilderna motsvarar då
minnen för information och denna kan överföras
från en bild till en annan eller till andra typer av
minnen. I studiet av hur detta bäst kan ske lånar
man uttryck från teletekniken och talar om t.ex.
brus och filter. Ljusets, luftens, objektivets och
filmens egenskaper kan då överföras i analoga
storheter och undersökas med teleteknikens formler.
I diskussionen som rörde terminologi, praktiska
bildtolkningsfrågor samt utbildning hävdade Bertil
Hallert att en stor del av bildtolkningen måste anses
tillhöra ämnet fotografi medan allt som är mätbart
borde föras till fotogrammetrin.
Vid Svenska Bergsmannaföreningens möte fredagen
den 25 mars skulle egentligen Per H:son Fahlström
ha talat om stenmalning i Vassbo. Då emellertid
hans egentliga föredrag ansågs välbekant för de
närvarande genom en uppsats i Tekn. T. (1960 s.
153) berättade i stället Henry Lundberg om det
praktiska utförandet och erfarenheterna.
Verksamheten i Vassbo anrikningsverk rör sig omkring den
stora stenmalningskvarnen, som har en diameter av
6,35 m. Den drivs av två likströmsmotorer, och
man har härigenom möjlighet att utföra målningen
under optimala betingelser, dvs. vid ca 60 °/o av
kritiska varvtalet (100 °/o betyder att beskickningen
följer med kvarnen på grund av centrifugalkraften).
Kvarnen har en kapacitet på 21 t/h malm och utför
målningen med en energiförbrukning av ca 28 kWh/t
vid ett ingående gods med mindre genomsnittlig
diameter än 250 mm.
Anläggningskostnaderna för stenmalning är något
högre än för konventionella krossnings- och
mal-ningsmetoder men fördelarna, som inte bara ligger
i inbesparade stålkulor eller malstänger utan även
i den sänkta avfallshalten på grund av bättre
ren-krossning, torde göra det lönande att i större
utsträckning tillämpa stenmalning. Regleringen av
malningsprocessen kräver en högre grad av
automatisering än vid konventionell målning. Med en så
långt driven nedmalning av den komplexa malmen,
som man har sett sig nödsakad att genomföra i
Vassbo, ansåg man sig emellertid ha hela processen
bättre i sin hand genom att använda stenmalning.
Det var visserligen ett djärvt experiment att bygga
en så stor stenkvarn, som till en början måste
fungera som en försöksanläggning, men man kunde
redan nu anse detta dyrbara experiment väl
motiverat.
Vid sammanträde onsdagen den 30 mars med
Grafisk Teknik redogjorde två av medlemmarna för
sina intryck av grafisk industri i USA efter nyligen
företagna studieresor.
Erik Jönsson har speciellt studerat rotationstryck
för dagstidningar och bland annat besökt
forskningslaboratorierna vid American News Paper
Pu-blishers Association (ANPA), Time Inc. och
Roch-chester Institute of Technology.
Vid ANPA har man under senare år gjort
betydande insatser för att lösa problemen vid
snabb-etsning av Mg och Zn samt vid framställning av
lappningsfria matriser. Nu pågår ett stort upplagt
projekt med provning av tidningstryck med 79
deltagande dagstidningar. De inkomna resultaten
bearbetas med hålkort. Genom regressionsanalys har
man funnit, att tryckbarheten är beroende av
papperets ytjämnhet, ljushet och hårdhet. Tillsammans
med Du Pont provar ANPA "photopolymer plates"
med speciell inriktning på dagstidningar.
Vid Time Inc:s laboratorium i Springdale studerar
466 TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
