- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 90. 1960 /
783

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 30 - Plasttätning av betong, av Nils O Lidin och Åke Calminder - Ett friktionslöst lager - Avdunstning från vattenytor - Andras erfarenheter - Strålningsskador i elektronikkomponenter, av GAH - Cyklisk produktionsplanering, av ag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

För närvarande kan kvadratmeterpriserna för
skikt, utförda med grundskikt, bindeskikt och
tätskikt armerat med ett lager glasfiberväv till
en sammanlagd tjocklek av 1,5—2 mm, uppgå
till för polyester grovt beräknat 25—35 kr. och
för epoxiplast 40—60 kr. Skikt av PVC-lack
med glasfiberväv lagd på grundskikt av
poly-vinylacetat men utan bindeskikt kostar nu 20—
25 kr/m2. Dessa priser gäller medelstora
arbeten.

Fackmässigt utförda tätningsskikt av plast
kommer att ha mycket låga
underhållskostnader. Underhållet är minimalt och vid
eventuella skador kan reparationerna göras mycket
enkelt och till låg kostnad. Detta gör att
årskostnaderna, dvs. summan av drift- och
kapitalkostnader för plasttätningarna, kommer att stå
sig mycket bra i jämförelse med tätningar av
andra material. Även för plastskikt av den typ,
som provas på dammen i Souorva och för
vilket anläggningskostnaden kan uppskattas till
100—150 kr/m2, är en ekonomisk jämförelse
med andra tätningskonstruktioner fördelaktig
för plasttätningen. Alternativet i ett sådant fall
är att ett däck utföres av betong, vilket kostar
avsevärt mera.

Slutord

När man först började fundera över
möjligheterna att använda plaster som
byggnadsmaterial, riktades intresset främst mot
användningen av plast för bärande konstruktioner.
Vägen fram till lätta luftiga plasthus tycks
dock vara ovanligt lång. Det är helt andra
användningar, som nu gör plasterna till viktiga
byggnadsmaterial.

Goda fabriksprodukter i form av plaströr,
slangar, inredningslaminat och tätningsfolier
liar tacksamt mottagits av byggnadsteknikerna.
Att man i vissa fall misslyckats vid
användandet av plaster i byggnadsindustrin visar endast
att största noggrannhet i produktion och
distribution samt kunnighet vid val och användning
av materialen är oeftergivliga krav.

För plasttätning av betong gäller samma regel,
endast specialutbildad personal under
sakkunnig ledning bör anförtros att utföra
konstruktioner av detta slag. Ett misslyckande betyder
totalförlust av det investerade kapitalet. En
rätt konstruerad och väl utförd plasttätning
kan däremot, om man jämför med de
alternativ, som kan stå till buds, vara en synnerligen
god kapitalplacering.

Ett friktionslöst lager använt i amerikanska
elmätare består av två små, motriktat magnetiserade,
plattor av bariumferrit. Detta material har mycket
stabila permanentmagnetiska egenskaper och
beräknas hålla för 30 års drift.

Avdunstning från vattenytor har i Australien i
praktisk drift minskats med upp till en fjärdedel
genom att man pålagt och underhållit ett
monomolekylärt skikt av hexadekanol.

ÆÈk. v

^ ::: andras erfarenheter

Strålningsskador i elektronikkomponenter

Elektronisk apparatur på 140 km avstånd från en
exploderande 1 Mt atombomb utsättes för
gamma-strålning med en doshastighet av 107 R/s.
Doshastigheten stiger till 1011 R/s på 1 400 m avstånd från
explosionen. Denna strålning åstadkommer en
kraftig jonisering i alla material med åtföljande ökning
av ledningsförmågan. Apparaternas funktion
påverkas av detta.

Vid försök med totaldoser om 10 000 R och
dos-hastigheter om 10s R/s reducerades resistansen i
högresistiva motstånd med 90 °/o för ett motstånd
på 107 ohm på grund av läckning genom den
omgivande joniserade luften. Mindre motståndsvärden
reducerades avsevärt mindre. Luftjonisation
introducerade också shuntresistanser om 10°—3 • 105 ohm
över kondensatorer. Även dielektrika i
kondensatorerna blev ledande men här visade sig glas mer
motståndskraftigt än andra isolermaterial. Alla
dessa effekter försvann så snart strålningen upphörde.

Organiska, normalt oledande material visade
emellertid mer långvariga effekter. Efter bestrålning med
en doshastighet om 107 R/min tog det för polyeten
3 min, för polytetrafluoretylen 6 h, för polystyren
3 h och polymetylmetakrylat 10 h innan den
ursprungliga isolationsförmågan i materialet
återställdes på 10 °/o när. Orsaken är att det i dessa
material bildas långlivade fria radikaler.

I halvledare kunde den ökade ledningsförmågan
i spärriktningen ge permanenta skador. Snabba
ger-maniumtransistorer var därvid mindre känsliga än
snabba kiseltransistorer (Electronics 22 juli 1960
s. 40). G AH

Cyklisk produktionsplanering

Cyklisk produktionsplanering innebär att man
fastlägger en tidscykel bestående av ett visst antal
arbetstimmar vid enskift, i vilken varje artikel och
operation alltid har en bestämd starttidpunkt
angiven i arbetstimmar från cykelns början.

När man inom en avdelning av ett företag
bestämmer, att man per t.ex. kalendermånad skall söka
uppnå en viss produktion, har man pålagt
tillverkningen en fordran att väsentligt variera
timproduk-tionen, då ju månaderna har olika antal produktiva
arbetstimmar. Utgår man i stället från perioder med
lika antal timmar, har man eliminerat ett
störnings-element. Man hoppas nu, att man i
verkstadsindustrin skall kunna ena sig om en gemensam princip
för uppdelning av året i perioder. Cyklisk planering
är lämplig för artiklar som avsattes med jämn
hastighet. Med hjälp av formler för ekonomisk
partistorlek kan man beräkna hur många gånger per år
en viss artikel bör tillverkas. Den artikel, som skall
tillverkas minst antal gånger per år, bestämmer
cykelns eller periodens längd. Övriga detaljer tillverkas
sedan en eller flera gånger under perioden.
Tillverkningen av dessa detaljer med alla de operationer

TEKNISK TIDSKRIFT 1 960 H. 30 783

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:44:47 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1960/0809.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free