Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1960, H. 48 - Stenungsunds Kraftstation, av Uno Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vatten från Stora tfaltungen
luft, som i hög grad underlättar tändningen av
brännarna.
Från en kall anläggning kan man få en
begynnande tryckstegring efter ca 20 min och ett
tryck av ca 30 at ö efter omkring 60 min, fig.
24. Turbinen har under denna tid gjorts helt
klar för start. Vakuum har tagits upp, alla
överhettarlådor och ångledningar har värmts
och dränerats. Upprullning och infasning sker
normalt på ca 5 min så att turbinen efter 65
min är infasad på nätet och klar för
lastpålägg-ning.
Av stor betydelse vid lastpåläggningen är
brännarnas stora reglerhastighet, som medger
en snabb lastökning. Den vidare
lastpåläggningen beror i huvudsak av den tillåtna
tryckstegringshastigheten i pannan. Begränsande
härvidlag är de spänningar som uppträder i
domen på grund av dess grova
materialdimensioner.
För att göra förhållandena i domen så
gynnsamma som möjligt har dominredningen
utformats så att ångemulsionen strömmar upp
utefter domväggarna och värmer dessa också ett
stycke ovanför den normala domvattennivån.
Dessutom har som nämnts på pannan till
aggregat 1 anbringats en särskild elektrisk
uppvärmningsanordning på domgavlarna för att utifrån
värma dessa, så att man får en jämnare
temperatur vid starten.
Elektrisk lokalaniäggning
Som en komplettering till beskrivningen av det
aktiva verket skall även den elektriska
utrustningen i korthet beröras. Aggregat- och
lokaltransformatorer är uppställda i berget, och
förbindelsen med utomhusställverket utgöres av
130 kV kablar. Under startperioden matas
lokalanläggningen från en särskild 130/6 kV
starttransformator. Efter det aggregatet
infasats på nätet, sker matningen från en 12,5/6 kV
transformator, ansluten till generatorskenorna.
Fördelningen av lokalkraft sker vid 6 kV, och
samtliga större motorer är utförda för denna
spänning. Alla mindre, aggregatbundna
motorer är anslutna till ett 500 V system, och vidare
finns särskilda 380 V system för
reglerutrust-ning, motormanövrerade ventiler, belysning
m.m. Det kan nämnas, att antalet motorer för
fläktar, pumpar o.d. uppgår till 86 per
aggregat. Därtill kommer ca 165 motorer för olika
slags manöverutrustning och ca 75
magnetven-tiler. Lokalkraftförbrukningen uppgår till ca
5 MW per aggregat vid fullast (fig. 26).
Matarvattenbehandling
Det höga panntrycket och den höga
ångtemperaturen ställer speciella krav på matarvattnets
egenskaper. Matarvattnet måste därför
behandlas, så att korrosion i panna och
matarvatten-och kondensatsystem förhindras.
Koncentrationen av sådana ämnen i pannvattnet, som kan
förorsaka beläggningar på värmeöverförande
ytor i pannan eller som kan överföras till
ångan och ge upphov till avlagringar i
turbinen, måste hållas inom sådana gränser att
dessa risker elimineras.
Avgasning av kondensat och spädvatten sker
som tidigare nämnts i turbinkondensorn. För
att binda det restsyre som vattnet fortfarande
innehåller efter den termiska avgasningen
doseras hydrazin till kondensatet efter
konden-satpumparna. För korrektion av kondensatets
pH-värde doseras morfolin efter
kondensat-pumparna, så att ett pH-värde av 9,0—9,2
erhålles. För att undvika spänningskorrosion i
kondensortuberna måste hydrazindoseringen
avpassas så, att maximala ammoniakhalten i
kondensatet ej överstiger 0,2 mg/kg, vilket
motsvarar ett pH-värde av ca 8,5. Besterande
höjning av pH-värdet till 9,0 sker sedan med
mor-folinets hjälp.
För att tillfredsställa önskemålet om låg
total-salthalt och kiselsyrahalt totalavsaltas
spädvattnet. Råvatten till totalavsaltningsanläggningen
erhålles från stationens vattenverk. Detta tar
sitt vatten från sjön Stora Hällungen och
bereder dels kylvatten, 330 ma/h, och dels
hushållsvatten, 190 m3/h. Hushållsvattnet renas genom
finsilning, klorering, kemisk filtrering och
snabbfiltrering, fig. 27. Kylvattnet renas endast
genom finsilning ocli klorering.
Spädvattenförbrukningen har under proven
visat sig ligga under 1 % av pannornas största
ångproduktion eller ca 5 t/h per aggregat. Om
anläggningen ofta tas i och ur drift, blir dock
spädvattenbehovet större.
Totalavsaltningsanläggningen, som är gemensam för aggregat 1
och 2, har därför dimensionerats för en
kontinuerlig produktion av 20 mVh. Anläggningen
är uppdelad i två parallella enheter, vardera
omfattande katjonfilter, anjonfilter och
bland-bäddsfilter. Det i anläggningen framställda
spädvattnets kvalitet är mycket god. Det
total-avsaltade vattnet har således en total salthalt
< 0,25 mg/kg och en kiselsyrahalt < 0,025
mg/kg.
Personalbehovet för anläggningen är mycket
litet, då ingen kontinuerlig övervakning
normalt krävs. Regenereringen är automatiserad
och behöver endast startas manuellt.
1337 TEKNISK TIDSKRIFT 19(50 H. 46
Fiy. 27.
Behund-liny av
sötvatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
