Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1962, H. 26 - Bassängreaktorn R2-0, av Kjell Johansson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Neutronftöde Effekt
cm’s~’ W
Fig. 6.
Instrumentkanalernas
mätområden.
Linjär kanot med
Tidskoostant,^Zradm\ Säkerhetskanal
kanal \ \ mea okompenserad
t jonkammare
Symboler
Snabbs topp om effekten
överstiger anqivet belopp
T Snabbstopp om
effektsteg-ringens tidskonstant
överstiger 3 5
* Slav!gttförbudom effekt-
* stegringens tidskonstant
understiger 10 s
stämningar. De båda centralt placerade
grov-styrstavarnas reaktivitetsekvivalens uppgår till
vardera 2,4 % och den tredjes till 1,4 %.
Fin-styrstaven av rostfritt stål har i denna position
en reaktivitetsekvivalens av 0,4 %.
Styrstavarnas reaktivitetsekvivalens som funktion av
läget i kärnan varierar längs en S-formad kurva
(fig. 8).
Neutronflödesfördelningen bestämdes genom
aktivering av ca 170 guld-kopparfolier jämnt
fördelade över kärnan. Den i folierna
inducerade aktiviteten ger den relativa fördelningen
av de termiska och epitermiska
neutronflödena. Neutronflödets absoluta storlek bestämdes
också i några punkter genom tillämpning av
koincidensmetoden på guldfolierna. Med
kännedom om neutronflödets storlek och
fördelning över kärnan kan man beräkna
effektutvecklingen och därigenom erhålla en relation
mellan signalen i neutrondetektorerna och
värmeutvecklingen i reaktorn.
Ur säkerhetssynpunkt är det mycket viktigt,
att hålrumskoefficienten är negativ, vilket
innebär, att reaktorn förlorar i reaktivitet om
moderator försvinner mellan bränsleplåtarna,
t.ex. på grund av kokning i kärnan. Utrymmet
mellan bränsleplåtarna i ett bränsleelement
fylldes med magnoxplåtar och
reaktivitetsför-lusten för detta element jämfört med ett
vattenfyllt uppmättes på ett antal platser i kärnan.
På detta sätt bestämdes, att
hålrumskoefficienten för denna typ av små hålrum mellan
bränsleplåtarna i R2-0 är negativ och uppgår till
10"s cm"! i centrum av kärnan och
0,25-• 10"6 cm"3 som medeltal över hela kärnan.
Effekten höjdes till ett par kilowatt, så att en
märkbar uppvärmning av vattnet i
bränsleelementen inträffade. Reaktorn förlorade därvid
som väntat i reaktivitet;
temperaturkoefficienten är alltså negativ, vilket innebär, att en
effektstegring tenderar att dämpas på grund av
den reaktivitetsförlust, som uppkommer genom
temperaturökningen.
pulshastigheterna i borräknarkanalerna kunde
reaktorns kritiska storlek förutsägas genom
extrapolering av den inversa pulshastigheten
som funktion av antalet bränsleelement. R2-0
gick kritisk för första gången den 20 juni 1960
som den fjärde i ordningen av svenska
reaktorer. Kärnan bestod då av 28 bränsleelement
innehållande totalt 3 355,8 g "U.
För att övervinna reaktivitetsförluster på
grund av xenonförgiftning och utbränning
satte man till ytterligare 2 bränsleelement, och
kärnan arrangerades samtidigt till symmetrisk
form. Därmed var den första
bestrålningskärnan fullt utbyggd (fig. 7).
Det är viktigt att konstatera, att
avstäng-ningsvillkoret är uppfyllt för denna kärna,
vilket innebär, att den skall vara minst 2 %
underkritisk med alla styrstavar utom en fällda.
Styrstavarnas reaktivitetsekvivalens
kalibrerades med hjälp av överkritiska
tidskonstantmät-ningar och underkritiska multiplikationsbe-
P^ Bränsleelement
Styrelement
O Attrapp
Fig. 7. Bestrdlningskärnans uppställning; JK
jonkammare, FK fissionskammare.
TEKNISK TIDSKRIFT 1962 H. 22 (JQ3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
