Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ELEKTROTEKNIK
33
elektriskt än med gas direkt. Därvid tager han dock ej hänsyn till ränta och amortering
av anläggningen, »då detta till fullo uppväges av övriga fördelar».
Strax efter det glödlamporna kommit i marknaden uppstodo elektricitetsverk för
tillhandahållande av elektrisk ström till avsalu. Det första i någon nämnvärd skala
anlades av Edisonbolaget i New York 1882 och var avsett för 2 000 lampor.
Det första elektricitetsverket i Europa anlades i Milano i början av 1883 och var
avsett för 3 600 lampor. Det har uppgivits att Härnösands elektricitetsverk, som
anlades 1885, skulle varit det första i Europa, men detta synes dock ej varit
händelsen, då som nämnt enligt uppgift i facklitteraturen* elektricitetsverket i Milano
anlades 1883.
På denna tid gjorde man först en modell av nätet i skala ungefär 1:200 och
experimenterade på denna, tills man erhöll spänningsförhållanden, som ansågos
tillfredsställande. Beräkningsmetoderna för
ledningsnät voro nämligen då ännu ej
utvecklade.
I Sverige torde de första större försöken
med elektrisk belysning hava gjorts år
1881 av grosshandl. L. Fredholm för ett
konsortium, vilket av staden fått tillåtelse
att för en tid belysa Norrbro och Gust.
Adolfs torg med 16 st. båglampor.
Dessutom hade 12 st. glödlampor installerats i
Drätselkammarens lokaler i gamla rådhuset.
Försöken avsågo att utröna kraftåtgång etc.
En redogörelse för försöken med denna
anläggning är lämnad av J. E. Cederblom
och F. L. Ekman i Teknisk Tidskrift 1882.
Bland de första permanenta elektriska
belysningsanläggningarna i Sverige torde ha
varit en liten anläggning för belysning av urtavlorna i nuvarande Östermalms kyrka,
som blev färdig i slutet av 1883.
En belysningsanläggning, som på sin tid väckte rätt stor uppmärksamhet, var den
provisoriska anläggning, som av dåvarande chefen för Elektriska Aktiebolaget i
Stockholm, grosshandl. Fredholm, anordnades 1886 i samband med kungens av Portugal
besök i Sverige. Belysningsanläggningen, som var anordnad på Södra Bergen, avsåg
att medelst strålkastare belysa Riddarholmen vid landstigningen efter en utfärd till
Drottningholm. Den som skriver detta erinrar sig mycket väl med vilken spänning
han jämte åtskilliga andra i ett rum i Karolinska Institutet på Kungsholmen
avvaktade tändningen av den »elektriska solen», som enligt omdömesgilla vittnens utsago
vid generalrepetitionen dagen förut visat sig lysa så starkt, att man vid dess sken
kunde se att läsa i ifrågavarande rum. Det hela blev dock en stor missräkning, då
den »elektriska solen» huvudsakligen lyste — med sin frånvaro. Det svaga ljus, som
åstadkoms, var allt annat än imponerande. De provisoriska anordningarna hade ej
visat sig hålla måttet, något som ju ej var underligt med hänsyn till teknikens
dåvarande stadium.
Det första elektricitetsverket i Sverige anlades 1885 i Härnösand, vilken stad
således, även om den ej får äran av att vara den första stad i Europa, där
* T. ex. »Erzeugung und Verteilung der Elektrizität in Centralstationen» av Doktor Martin Krieg.
J. Teknisk Tidskrift 1871-1920.
Fig. 2. Grammes maskin. Kommersiellt utförande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
