- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1871-1920. Jubileumsskrift utgiven med anledning av tidskriftens 50-åriga tillvaro /
74

(1871-1962) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

W. H O K

hänseende, nämligen däruti att dess varvantal är för fartygsdrift något för sTort, vilket
förhållande gör det nödvändigt, för att man skall erhålla tillfredsställande propeller»
effektivitet, att man fördelar drivkraften på två motorer i stället för på en, vardera
verkande på sin propeller, en anordning, som givetvis väsentligt fördyrar drivkrafts»
anläggningen; motordrivkraft är dock för närvarande så billig, relativt talat, att man
har råd därtill. Med nuvarande pris på olja och kol ställer sig därför Dieselmotor»
drift, även då drivkraften är fördelad på tvenne motorer i samma fartyg, fördelakti»
gare än ångmaskins» eller ångturbinsdrift, åtminstone för längre resor. Men annor»
lunda kommer saken att ställa sig, såväl för hastigt gående motorer som för ång»
maskinen, så snart den oljemotor är konstruerad, som kan utan utväxling driva
propellern med samma låga omloppstal, som den vanliga ångmaskinen nu gör. Då
kan ångmaskinens tid möjligen vara helt förbi, såvida ej det ej omöjliga skulle in»
träffa, att priset på olja stege abnormt jämfört med priset på kol. Därmed må det
vara huru som helst, troligt är det dock, att ångturbinen kommer att i varje fall stå
sig ännu någon tid gentemot Dieselmotorn, ty för närvarande tyckes det ej vara
möjligt — eller praktiskt — att konstruera — eller anbringa — Dieselmotorer av
sådana enorma kraftbelopp, som man är i stånd till att göra med ångturbiner, an»
läggningar, som i ett enda fartyg i dag som är uppgå till, säg cirka 150 000 häst»
krafter. Jag känner ännu ej något Dieselmotorfartyg, som är försett med utöver
6 000 till 8 000 hästkrafter, och dessa till och med fördelade på tvenne motorer av
halva beloppet vardera. Projekterade sådana finnas naturligtvis till högre kraftbelopp,
men de hava ännu ej blivit verklighet. I förbigående bör det kanske nämnas, att
det största kända kraftbelopp, som utvecklats av ångmaskineri uti ett och samma
fartyg, är 40 000 hästkrafter, lika fördelat på tvenne ångmaskiner.

Anordningar, som spela en stor roll i det ekonomiska resultatet av ångmaskinsdrift,
är det artificiella draget, som användes i syfte att öka förbränningen uti ångpan»
nornas eldstäder, samt de apparater, som anbringas uti eller invid ångpannorna för
att överhetta den till ångmaskinen gående ångan. Av sådana anordningar finnas
flera olika slag, men de som hitintills givit de bästa resultaten äro det s. k. slutna
eldrummet uti krigsfartyg samt Howdens forcerade drag och Schmidts överhettare
uti handelsmarinen. Genom dylika anordningar har man lyckats att i någon mån
nedbringa ångpannornas storlek och vikt, resulterande i fartygets något större last»
dryghet, samt att i betydande grad nedbringa något annat av ännu större vikt, näm»
ligen kolförbrukningen. Trippelångmaskinens kolförbrukning var i förening med 150
lbs ångtryck ursprungligen 1,6 lbs per hästkraft och timme; den reducerades seder»
mera vid högre ångtryck, 180 till 185 lbs, till 1,5 lbs och har nu genom forcerat
drag och överhettning i förening reducerats till omkring 1,1 lbs per hästkraft och
timme, en i sanning betydande reduktion. Man behöver dock åvägabringa en ännu
större reduktion i ångmaskinens kolförbrukning, för att ångmaskinen skall kunna i
konkurrensen stå sig emot den oljemotor, som drives med olja till nuvarande pris.
Skall denna behövliga reduktion i kolförbrukningen komma eller skall oljan gå upp
i pris, innan den vanliga vertikala ångmaskinen blivit helt och hållet satt ur spelet?

Jag bör kanske också nämna ett ord om oljeeldning i motsats till koleldning
uti ångpannorna. Jag kan påminna mig oljeeldning redan så långt tillbaka som om»
kring 1887, då det byggdes tankångare, som voro så inrättade, att de kunde uti eld»
städerna bränna antingen olja eller kol, just som det bäst passade sig. Oljeeldning
praktiserades givetvis tidigare på Kaspiska havet och andra platser, där olja — och
ej annat än olja — finnes att tillgå, men i den övriga världen har i stort sett kol»
eldning haft företräde framför oljeeldning, ända till dess det på de allra sista åren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:43 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/50ar1920/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free