Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
AXEL EKWALL
kostat mycket stora belopp, men faran för ytterligare skred synes nu vara minskad.
Panamakanalens djup utgör 12 m, och den kan därför trafikeras av praktiskt taget
alla fartyg, som ifrågakomma för världshandeln. Genom dess tillkomst ha händels»
förbindelserna mellan Stilla havs»kusten och Atlanterhamnarna i hög grad förbättrats.
Den genomfartskanal, som mest berör oss i Sverige, är Kielkanalen, vars första ut»
byggnad blev färdig år 1895 med ett vattendjup av 9 m. Efter endast omkring 10
års trafik visade sig dess betydelse bliva så stor, att den ombyggdes för väsentligt
större dimensioner, och den har nu ett djup av 11 m. Denna kanals betydelse för
såväl den fredliga samfärdseln som för militära ändamål under krig torde vara allmänt
bekant. Dess tillkomst och utvidgning kan möjligen bli till förfång för våra väst»
kusthamnar, enär den genomgående trafiken till Östersjön sannolikt i stor omfattning
kommer att framgå den kortare vägen genom Kielkanalen i stället för tidigare norr
om Skagen. Bland havskanalerna märkas infartslederna till de stora hamnstäderna
Antwerpen, Rotterdam, Amsterdam, Hamburg och Bremen m. fl. Den rastlösa kon»
kurrensen hamnarna emellan har givit till resultat, att förbindelserna med havet blivit
med mycket stora kostnader successivt vidgade och fördjupade.
Uppfattningen om de inre vattenvägarnas betydelse har under 50*årsperioden väx»
lat högst betydligt. I de flesta länder hade till början av 1900»talet några ytterligare
kanalbyggnader i stort sett icke företagits, enär man ansåg, att järnvägarna på ett
billigare och effektivare sätt kunde tillgodose de ökade trafikbehoven. Det gick
till och med så långt, att på en del håll i Amerika järnvägarna, för att slippa en
besvärande konkurrens, inköpte kanalerna och nedlade dess drift. Att detta icke
var till fördel för trafikanterna är givet.
Under de sista årtiondena har emellertid åsikten om kanalernas betydelse på
många håll väsentligt ändrats. Detta är särskilt fallet i Tyskland liksom i Frank»
rike, men även under de sista åren i Amerika. I Sverige har det ökade kanalin»
tresset givit sig tillkänna bland annat i ombyggnaden av Trollhätte kanal. Man har
funnit, att fraktkostnaden med moderna lastdryga fartyg blir väsentligt mindre än
transportkostnaden på järnväg, enär såväl kostnaden för personal som bränsle är avse»
värdt lägre. Då ett trafikbehov är tillräckligt stort, kan det därför motivera det stora
kapitalutlägget för en kanal. Bland kanalernas fördelar framhålles jämväl, att man
praktiskt taget var som helst vid kanalen och anslutande sjöar kan anordna lastning
och lossning utan att den genomgående trafikens intressen trädas för nära. Genom
kanaltrafikens utveckling vinner man dessutom ett visst oberoende av störningar i
järnvägstrafiken på grund av överbelastning eller arbetskonflikter. En sund konkur»
rens mellan de båda trafikmedlen har visat sig vara till fördel för trafikanterna och
därmed för landet.
Genom erfarenheterna från de hittills byggda moderna kanalerna har arbetsför*
delningen mellan järnvägar och kanaler börjat klarläggas. Det har därvid visat sig,
att då fråga är om verkligt massgods, såsom kol, malm, tegel, grus och dylikt, kanal*
trafik är att föredraga, särskilt om godset utan förmedling av järnvägstransport kan
forslas från produktions* till konsumtionsorten. Även då omlastning från kanal*
pråmar till sjögående båtar skall ske, har kanaltrafiken visat sig ha stora fördelar,
enär omlastning mellan pråm och fartyg kan försiggå fort och med relativt enkla
anordningar.
Beträffande de lämpligaste dimensionerna av moderna inre vattenvägar äro me*
ningarna ganska delade. I Tyskland, Holland och Belgien synes man dock i all*
mänhet komma att stanna vid ett största djupgående på farkosterna av c:a 2V2 m,
men med så stora längd» och breddimensioner, att lastförmågan uppgår till omkr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
