Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96 TEXTILARBETAREN
acting mule) användes i regeln för
spin-ning av fina och lössnodda inslagsgarner
ävensom trikågarner. Man kan indela
selfactorn i två huvuddelar, den fasta
delen och vagnen, vilken, då maskinen är i
arbete, rör sig fram och tillbaka på
skenor. Den fasta delen består av ett främre
och ett bakre mittstycke samt de bakre
stomsidorna, från vilkas yttre ändar ett
par korta stomsidor utgå framåt. Från
mittstycket utgår rörelse till de olika
delarna av maskinen. I bakre mittstycket
finnas en hel del viktiga axlar. En av
dessa, huvudaxeln, får sin rörelse från en
transmission, eller, vilket å de modärna
maskinerna är vanligt, direkt från en
elektrisk motor. De bakre stomsidorna
uppbära en latsanordning för
förgarnsbo-binerna samt ett av tre valspar bestående
sträckverk. På vagnen sitta spindlarna.
Dessa få sin rörelse från en längs hela
vagnen gående blecktrumma,
snoddtrumman, vilken erhåller sin rotation genom
linor från ett par snoddhjul, som ha olika
storlek och sitta på huvudaxeln. Genom
dessa båda hjul kunna spindlarna givas
olika hastigheter alltefter som garnet skall
bibringas för- eller skarpsnodd. På
vagnen finnas även ett par slåar,
trådförar-slån och motviktsslån. Den förstnämnda
tjänar till att vid vagnens ingång lägga
garnet ned och upp på spindlarna, den
andra tjänar till att vid upplindningen
hålla trådarna i sin rätta spänning.
Vagnens ut- och ingång sker med tillhjälp av
linor, som på- och avlindas snäckliknande
anordningar, ut- och ingångssnäckorna.
För att vagnen vid gången skall gå jämnt
och säkert samt förhindras att vibrera,
vilket den har benägenhet att göra, i
synnerhet om spindelantalet är stort, finnas
särskilda s. k. balanslinor. Dessa kunna
vara fästade med ena ändan i mittstycket
och den andra i ytterstomsidorna samt
löpa i spår kring balanshjulen, belägna
under vagnen.
Förut har omnämnts att selfactorn är
en periodiskt arbetande spinnmaskin. Man
brukar indela dess arbete i fyra perioder:
1) förgarnets frammatning, sträckning
samt försnodd, 2) skarpsnodden, 3)
bakslaget och 4) garnets pålindning på
spillret, den s. k. neskläggningen.
Frammatningen och sträckningen av
förgarnet under 1 :a perioden sker
därigenom, att de med olika hastighet gående
sträckvalsparen sättas i rotation. Vagnen
rör sig under denna period utåt med så
småningom avtagande hastighet. Då
vagnen vid utgången rör sig något
långsammare än sista valsparet lämnar förgarn,
uppstår en sträckning i garnet även sedan
sträckverket passerats. Spindlarna rotera
med den mindre hastigheten, varvid
försnodden bibringas garnet. De delar av
garnet, som äro finast taga härvid lättast
snodd, vilket har till följd att
sträckningen i dessa delar upphör tidigare än i de
grövre. Häri ligger delvis förklaringen
till att selfactorgarnet kan bli så jämnt.
De båda slåarna ha under denna period
sådant läge, att de gå fria för garnet.
Under 2 :dra perioden frammatas inget
förgarn. Vagnen rör sig under denna
period obetydligt inåt för att upptaga
snoddkrympningen. Spindlarna gå med den
större hastigheten och giva härvid
skarpsnodden åt garnet. Slåarna ha samma
läge som under 1 :a perioden.
Under 3 :e perioden bringas spindlarna
att vrida sig några varv baklänges för att
trådspiralerna kring spindelspetsarna
skola avlindas. Samtidigt röra sig slåarna,
trådförarslån till neskets spets och
motviktsslån upp över spindelstopparna,
varvid trådarna hållas lagom spända.
Medan 4 :e perioden pågår, rör sig
vagnen inåt med till- och avtagande hastighet.
Spindlarna rotera åt rätt håll samt med
en hastighet, som står i omvänt
förhållande till vagnens hastighet. Motviktsslån
rör sig hastigt ned mot neskets spets samt
därefter långsammare uppåt. Trådarna
hållas under vagnens ingång spända av
motviktsslån. Då vagnen kommit in,
växla slåarna och intaga den ställning, de
hade under 1 :a perioden.
Med dessa rader har endast i grova
drag selfactorns verkningssätt skisserats.
För åstadkommandet av alla de
nödvändiga rörelserna kräves ett invecklat
maskineri. Att närmare ingå härpå skulle föra
för långt och för övrigt falla utanför
ramen för vad denna artikelserie avser att
vara.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
