Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och så det hette: »Ack, du kära,
Du lilla söta Herkules,
Om blott du visste hvad jag finner
Dig nätt och näpen, när du spinner!»
... Och så hon bad och log, till dess
Med lock och pock hon slutlig’n fått’en
För hennes skull att spinna totten.
»För min skull!» just trollformeln är,
— J käre herrar, väl er vakten —
»För min skull blott ...» och straxt det bär
Till skogs med hela husbond’makten.
För dessa tre små orden blott
Tonsur den stackars Simson fått,
För dem Persepolis man brände
(På Darii tid jag tror det hände);
Men först de lärdes — hör och bäfva!
Af ormen till vår moder Eva.
Till er, J herrar äkta män,
Kanske för sent min varning ljuder,
Och säkert herrar fästemän
Att lyss på mig man re’n förbjuder,
Med ett »för min skull» eller två.
Välan! Jag får väl söka då
Att med det onda er försona,
Då det för sent är att er skona,
Och i förtroende tillstå,
Att Sammetstoffeln är — i botten —
Ej annat än den ljufva lotten,
Som af hvar skald besjungas plär,
Med namn af Amors ok, det nätta —
Af Hymens rosenbojor, lätta —
Cupidos fångenskap, så kär.
Om detta er ej tröst bereder
Och om de sanningar, jag sagt,
I dagen några törnen bragt
Bland rosenbojorna — då beder
Om tillgift jag hvar sårad man;
Och som jag vet, trollformeln kan
Hvar önskan straxt i verket sätta,
Om ock ej utsagd af den rätta,
Jag säker är, ni tillgift ger,
Om jag för hennes skull er ber. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
