Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gruvdrift gemensamt av ingenjör Gustaf Bring och disponent Hj. Eriksson - II. Sovring och anrikning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
GUSTAF BRING OCH HJALMAR ERIKSSON
II. SOVRING OCH ANRIKNING
ENOM INFÖRANDET AV MERA RATIO-
nella gruvbrytningsmetoder, har man under de se-
naste årtiondena sökt att allt mera nedbringa kvan-
titeten av den malm, som måste kvarlämnas i gruvan.
Härvid kan dock ej undvikas, att en hel del malm
uppfordras, som är för fattig att med ekonomisk
fördel tillgodogöras i hyttorna. Denna malm måste
i J därför först underkastas en noggrann skrädning
r^^^cTmånga gånger en långt gående mekanisk anrikning inn^n
dess halt av metall blir tillräckligt hög för att löna en vidare behandling. A
andra sidan har, genom den utveckling av anrikningsmetoderna, som detta
läge fört med sig, en återverkan skett på gruvbrytningen, så att numera
malmer kunna brytas och tillgodogöras, vilka utan dessa metoder skulle
vara allt för fattiga att med fördel brytas och sålunda vara värdelösa.
Då i vårt land, järnmalmerna spela största rollen inom bergshanteringen,
är det också vid dessas sovring och anrikning som de största framstegen
gjorts i Sverige, och man kan säga, att svenska ingenjörer därvid gått i
spetsen. Utomlands ligga framstegen mera på behandlingen av sulfid-
malmerna. ..
Under det att man förr i Sverige skrädde grovmalmen genom sonder-
slagning och utplockning för hand av de fyndiga bitarna, och den fina s. k.
gruvsyltan vaskades likaledes för hand genom övergjutning med vatten
och malmbitarnas utplockning på s. k. vaskbord, började man på 1880-talet
använda mekaniska hjälpmedel härför. Är 1883 infördes vid Långbans
gruvor sättmaskiner och Rittinger-härdar för tillgodogörande av den fina
malmsyltan, och år 1885 började man på magnetisk väg tillgodogöra sig
malmen ur gamla varphögar och malmsylta vid Slotterberg.
Efter dessa första försök gick utvecklingen hastigt framåt. Anlägg-
ningar, där malmens skrädning för hand utbytts mot sovring på mekanisk
väg i särskilt byggda verk, byggdes i Norberg, Dalkarlsberg, Vigelsbo,
Sköttgruvan, Grängesberg m. fl. platser, och man kan säga, att numera har
man vid alla svenska gruvfält av någon betydenhet övergått till en meka-
nisk behandling av malmen. Endast vid ädlare, värdefulla malmer, där stor
försiktighet är av nöden, förekommer ännu handskrädning. Så användes
ännu vid Falu gruva handskrädning för en del kopparmalm.
Ett modernt sovringsverk är i huvudsak inrättat efter följande grund-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
