Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jämförelse mellan synkrona och asynkrona motorers viktigaste driftegenskaper av professor Arvid Lindström - I. Asynkronmotorns arbetsdiagram
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄMFÖRELSE MELLAN SYNKRONA
OCH ASYNKRONA MOTORERS VIK-
TIGASTE DRIFTEGENSKAPER
NDER TREFASSYSTEMETS FÖRSTA TID
(1890-talet) kommo uteslutande asynkrona motorer
till användning. Som dessa motorer på den tiden ej
alltid voro konstruerade med tanke på vikten av hög
effektf aktör (cos 9) blev anläggningarnas genom-
snittliga effektfaktor i allmänhet ganska låg, och
detta så mycket mer, som obekantskap med effekt-
behovet ofta föranledde insättande av alltför stora
(eller någon gång alltför små) motorer. Man var så tillfredsställd med att
hava erhållit en motor, som å ena sidan möjliggjorde kraftöverföring med
växelström och således hög spänning och å andra sidan var den dåvarande
likströmsmotorn betydligt överlägsen i avseende på enkelhet i skötsel och
hållbarhet i drift, att man ej lade märke till några avigsidor hos densamma.
I mån som anläggningarna blevo fullastade (av "kilovolt- ampere") och
krävde utvidgning av vissa delar, utan att de primära (vatten- och värme-)
motorerna lämnade sin fulla effekt ("kilo-watt"), började man söka efter
botemedel härför. Sedan man förbättrat de asynkrona motorernas effekt-
faktor så långt som av mekaniska skäl var lämpligt och stundom ändå
längre, utan att effektfaktorn blev tillfredsställande, nödgades man lägga
märke till de utomordentliga förutsättningar, som en annan trefasmotor,
nämligen den synkrona, hade för det åtrådda ändamålet. Visserligen hade
denna motor sina stora olägenheter, men man måste bita i det sura äpplet
och småningom genom förbättringar i möjligaste mån minska olägenhe-
terna. Nu har saken kommit så långt, att man i många fall tillgriper syn-
kronmotorn för att i så mycket större utsträckning med gott resultat kunna
använda asynkronmotorn.
Förutsättande en viss bekantskap med dessa båda slag av trefasmotorer,
skall jag här nedan möjligast enkelt och i korthet söka visa, huru ett
sådant samarbete är möjligt och kan åstadkommas.
I. ASYNKRONMOTORNS ARBETSDIAGRAM
J\ synkronmotorns arbetssätt åskådliggöres synnerligen väl och lättfattligt
genom Heylands diagram, som i sin enklaste form framgår av fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
