Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 55. Helleforss socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bergsbruk, jemte blott till en fjerdedel mot ortens eget behof
svarande åkerbruk. Jernbruken hafva sin utskeppning på Stockholm
och Göteborg. – Landsvägen från Wermland till Dalarne
går från sydvest till nordost, och möter i söder vägen från
Nora; en mindre väg går norrut uppåt socknen. Vid landsvägen
ligger Nytorps gästgifvaregård, 4 1/8 mil från Philipstad.
Huru långt tillbaka Helleforss socken varit bebygd, torde
ej kunna bestämmas; dess silfververk äro bearbetade från början
af 1600-talet; år 1644 blef den en särskildt kapellförsamling
under det då nyligen bildade Grythytte pastorat, 1675 fick det
sin förste komminister, 1802 sin egen kyrkoherde. Det utgör
nu ett konsistorielt pastorat af tredje klassen. Kyrkan, ombygd
1740-44, ligger vid Helleforss gård nära Svartelfven.
Bland gårdar och verk intages första rummet af Helleforss
gård, 2 11/16 mantal skatte, med Krokborns park; och de s. k.
Helleforssverken, dels vid nämda gård, dels nordligare Säfvenforss
och Silkesdamm, båda vid Säf-elfven, och Carlsdal vid Mångs-elfven,
tillsammans 8 härdar, 7 hamrar, 4936 3/4 skeppund stångjernssmide,
3 knip-, 1 spik-, 1 plåthammare, skär- och valsverk. Hit höra ock
Silkeshytte masugn, vid Silksjön i nordost, och del i Norra Ekebergs
hytta, i sydost; Säfsjö gård, 1/2 m. bergsfrälse; och socknens
förnämsta jerngrufvor, vid Björnhöjden och Fagerberget, båda
i norr; slutligen Helleforss silfververk, med 1 schachtugn och
1 drifugn, samt grufvor vid sjön Örlingen. Helleforss lär först ha blifvit
upptaget under Carl IX:s tid, af Finnar, och bearbetadt under K. Gustaf II
för silfver, och det för kronans räkning, som en tid skall hafva haft
deraf 2000 mark lödig årligen. Vid minskad afkastning öfverlät K.
Carl XI det åt ett bolag, som dock aldrig gjorde goda affärer; år
1731 trädde ett annat bolag i dess ställe, hvilket uppehöll sig med
ringa lif, under vexlande gunst å ständernas sida, och dermed vexlande
helgd af beviljade förmåner. År 1770 fick detta bolag privilegier
till anläggning af jernverk; 1821 var ändtligen en Heykensköld
ensam egare, hvilken ökade smidet, förskönade gården, och utöfvade
stort inflytande på hela orten, bland annat genom tillställda folknöjen
i Krokborns park, och genom införande af en särskildt klädedrägt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
