54. Grythytte socken, mellan Nora, Jernboås och Hjulsjö
socknar i öster, Helleforss i norr, Kroppa och Färnebo eller
Philipstads, af Karlstads län, i vester, samt Karlskoga i söder,
innehåller 2,936 qvadratmil land, 0,754 vatten. Sjöarne upptaga
således 1/4 af arealen, och det öfriga är mestadels berg, skog och
moras. Bergsträckningarne äro flera jemte hvarandra, men högst
oregelbundna, sönderdelade af tvärdalar. De nordligare äro mindre höga
än vidsträckta, och sandiga eller sanka; dock stöter den 1175 fot höga
Saxeknuten hit. Åt vester, söder och öster har landet ofta en höjd af
omkring 800 fot, och är här mera brant och oländigt. Vattendragen, som
ligga 5 till 600 fot öfver hafvet, äro än långsträckta, än vidt
utbredda, och hafva hufvudsakligen sydlig rigtning, dock med många
undantag. Det förnämsta är Svartelfven, som här bildar Tornvarpen,
Halfvarsnoren, Skärjen m. fl. sjöar. I förstnämda sjö utfaller Saxån
från Saxen i nordvest, och Grythytte-ån från Halftron och Söder-Elgen
i nordost. I Halfvarsnoren utfalla i vester några mindre sjöar,
Limningen o. a., i öster Lilla Grecken, Stora Malen och
Lundsfjärden. Ett mindre vattendrag från de långsmala Loka-sjöarne i
vester, bildar Trösan, som går söder ut till Karlskoga. Svartelfven
gör, alltifrån Halfvansnorens utlopp, gräns emot Nora socken.
Socknens folkmängd år 1840 var 3454, fördelade på 661 hushåll;
hemmantalet är 34 5/24. Af näringar äro skogs- och bergs-bruk vida
öfvervägande åkerbruket, som ej på långt när fyller ortens
behof. Jernbruken hafva sin utskeppning dels på Stockholm, dels på
Göteborg. -- Förnämsta vägen är den som går från Nora till Helleforss
och Wermland, förbi Kjerfvingeborns och Grythytte gästgifvaregårdar,
den förra 2 7/8, den sednare
4 mil från
Nora. En mindre väg går söder ut förbi Loka till Karlskoga.
Grythytte pastorat bildades år 1633, af delar utaf Nora, Färnebo
och Karlskoga socknar; det omfattade äfven Helleforss ända till
1802. Det är nu ett konsistorielt pastorat af andra klassen. Kyrkan,
bygd 1632, af träd, ligger i Grythytte by.
Förnämsta byar, gårdar och verk äro: Grythytte by
och Grythytte hed, mera än en gång ämnade till stad,
och dertill privilegierade 1641, 1649 och 1660; äfven på 1700-talet
upplifvades samma förslag, men strandade alltid mot närmaste
bergstäders intresse. Här finnas, utom gästgifvaregård och tingställe,
flera gårdar, mest tillhörige bergsmän; Prestegården, 1 m. krono; samt
masugn. -- Kjerfvingeborns by, vid Stora Malens utlopp
i Halfvarsnoren, med flera gårdar, masugn, och Kjerfvingeborns eller
Warnäs bruk, med 2 härdar, 1 hammare, 1200 skeppund
stångjernsmide af eget tackjern. Bland äldre egare nämnes en
Stockenström; nu eges bruket, med del i masugnen, af en
Gr. Lantingshausen. -- Warnäs, vid Halfvarsnorens norra
strand, 1 mantal krono, besittes ock till en del af densamme. --
Elfvestorp, vid Torrvarpens utflöde i nämda sjö, 1/4
m. frälse, lyder under Warnäs bruk; det har nyligen tillhört en De la
Grange, hvars arfvingar ännu ega det fordom dermed förenade --
Ullnäs jernbruk, med 1 härd, 1 hammare, 690 3/5
skeppund stångjernsmide af köpetackjern. -- Saxhyttan,
i nordvest vid Sax-ån, med flera gårdar, och masugn. -- Södra
Ekebergs masugn i nordost. -- Sundshytte
masugn, i öster nära Halftron. -- Finnbergs
jerngrufvor, i öster mellan Halftron och Söder-Elgen. --
Högborns jerngrufvefält nära Elfvestorp. --
Skathöjdeviks silfvermalmfält. --
Rockesholm, vid Halfvarsnorens södra ända, 1/8
m. skatte; och Rockesholms jernbruk, med 1 härd, 1 bammare och 533
3/10 skeppund stångjernsmide, af dels eget, dels köpt tackjern, samt
manufaktursmide; tillhör Wahlundska slägten. Rockesholm har med
Karlsdal i Karlskoga en bruks- eller kapell-predikant gemensam. --
Flosjötorp, nära sistnämda sjö, 1/4 m. skatte; Flosjö
hytta; och Flosjö jernbruk, med 1 härd, 1 bammare, 400 skeppund
stångjernsmide af eget tackjern; tillhör mestadels samma egare,
likasom -- Finnhytte
hytte
masugn; och längre i nordvest, Finnhytte jernbruk, med 1 härd, 1
hammare och 400 skeppund stångjernsmide af eget tackjern. --
Loka hälsobrunn, i vester, begagnad från 1720, tillhör
kronan. -- Vid 8 af ofvannämda 9 hyttor var 1846 års
tackjernstillverkning tillsammans omkring 13,770 skeppund. I 1625 års
förteckning återfinnas 5, om ej flera, som höra hit, under Nora
socken, och två vid Saxå under Wermlands bergslag.
The above contents can be inspected in scanned images:
140, 141, 142
Project Runeberg, Thu Dec 13 13:59:21 2012
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
http://runeberg.org/thamoreb/grythyts.html