10. Kihls socken, af Glanshammars prosteri, hör till tre härader och tre fögderier: Nordligaste delen, 0,380 qvadratmil i vidd, kallad Kihls rote, hör till Nora och Hjulsjö bergslags härad; den begränsas af Nora socken i norr, och är i alla rigtningar upptagen af Kihlsbergen, hvilka här hinna en temligen betydlig höjd, till exempel vid Låckhyttan, der en kulle går ända till 658 fot öfver hafvet, och erbjuder en vidsträckt utsigt öfver närmaste delar af Nerike, ända till Örebro och Hjelmaren. Landet är här genomskuret af flera små vattendrag, som gå dels åt söder till Tysslingen, dels åt norr och vester till Nora-vattnen och Järle-ån. Samma bergiga och något vilda natur är ock rådande i socknens nordvestra del, 0,210 qvadratmil stor, som hör till Lekebergs härad, och begränsas af Nora socken i norr, Tysslinge i söder; vattendragen gå här från Kihlsbergen till Tysslingen. Vid denna sjös öfra ända, och kring alla dess nordliga tillopp, ligger den södra och största delen af socknen, 0,586 qvadratmil i vidd, hvaraf 0,030 är vatten: den hör till Örebro härad, och omgifves i vester af Axberg, Hofsta och Eker, i söder af Gräfve och Tysslinge. Äfven denna trakt är i norr genomstruken af Kihlsbergen, och längre ned af derifrån utgående åsar, men har i söder temligen jemn bygd, med jordmån af sandblandad lera; här finnes ock största delen af befolkningen. Denna steg år 1840, i allt, till 1787, fördelade på 318 hushåll. Hemmantalet är, inom Örebro härad, 43 oförmedlade, utom ett jernbruk; inom Lekebergs, 13 3/4 oförm., 11 3/4 förm.; inom Nora och Hjulsjö bergslags, 14 1/2 oförm., 11 förm., utom ett jernbruk. Näringar äro: åkerbruk, som blott i södra delen motsvarar ortens eget behof, samt bergs- och skogsbruk, det sista i viss mån bundet vid Dylta svafvelbruk.
Tvenne landsvägar, från Örebro och från Lekebergslagen, mötas här, hvarefter största vägen går åt nordost till Axberg, en mindre rakt på Nora; andra följa dels Tysslingens stränder åt söder, dels öfriga dalgångar inåt landet. Vid Lekebergsvägen ligger Blacksta gästgifvaregård, 1 1/4 mil från Örebro.
Kil cum annexa nämnes omkring 1314; annexet synes ha varit Eker. Nu utgör Kihl med Gräfve ett konsistorielt pastorat af andra klassen. Kyrkoherdarnes namn äro kända från midten, och komministrarnes från slutet af 1500-talet. Kyrkan ligger midt i södra delen, 1 3/8 mil från Örebro; den är till en del från katholska tiden, tillökt 1717, ombygd 1779, ljus och vacker, har en altartafla af Hörberg.
Bland byarne på slättlandet äro att anmärka: Elgesta, med
boställen för länets landt-sekreterare, -kamrerare, och -räntmästare,
tillsammans 2 1/2 mantal krono. -- Rånesta, med
häradshöfdingeboställe, 1 m. krono. -- Blacksta, med kaplansbol,
1/2 m., och stomhemman
för kyrkoherden, 1 m. krono. -- Prestgården ligger nordligare,
nära kyrkan, och är 1 m. krono. -- Betydligare gårdar och
bergverk äro: Fröswidal, 1 m. säteri, och Fröswidals jernbruk,
med 2 härdar, 2 hamrar,
706 13/20 skeppund privilegieradt stångjernssmide,
samt 1 knip-, 2 spikhammare och stålugn, med 560 skeppund manufaktursmide;
bruket har eget tackjern, och utskeppning på Stockholm.
Egare är en Geijerstam. -- Klockhammar, 3 m. skatte, på Ullawi
bys egor, räknas, likasom det föregående, bland länets bäst skötta
egendomar; tillhör en Geijerstam. -- Ramshyttan, i norr inom den
s. k. Kihls rote, 4 1/2 m. säteri,
1 1/2 m. skatte,
samt Ramshytte jernbruk, med 2 härdar, 1 hammare,
946 3/10 skeppund stångjernssmide af eget
tackjern från Pehrshytte masugn i Nora socken, och med utskeppning
på Stockholm. Gården grundades 1679 af en Durees, har sedermera
tillhört flera slägter efter hvarandra, hvaribland Wrangel,
eges nu af ett bolag.
