| 122 |
44. Nysunds socken, så mycket som hörer till Örebro län, begränsas af sjön Skagern och Letelfven i vester, Karlskoga i norr, Qvisbro och Skagershult i öster, Finnerödja i söder, och omfattar 1,298 qvadratmil land, 0,224 sjö, hvaraf 0,172 qvadratmil hör till Lekebergs härad, det öfriga till Edsbergs; i kyrkligt hänseende hör det hela till Wisnums prosteri af Karlstads stift. Här framstryker den landtrygg, som förenar Kihlsbergen med Tiveden. Skog, berg och moras uppfylla ock landet: längst i vester är det mest sandigt eller sankt, skogigt mera än bergigt; likaledes i midten och söder; i öster och norr är det mera kulligt och genomskuret af vattendrag. Ölen och Björken utgöra styckevis gräns mot Qvisbro; från de inre kärren går en å med flera grenar till Letelfven. -- Folkmängden år 1840 var 1,856, fördelade på 340 hushåll; hemmantalet är 14 3/4 inom landslag, 1 1/2 inom bergslag. Näringar äro skogs- och bergsbruk, jemte ett för ortens behof knappt tillräckligt åkerbruk. -- Landsvägen från Örebro till Wermland går genom landet i vestlig rigtning; en mindre väg går öfver Tiveden till Finnerödja, en annan i nordliga hörnet från Ölsboda till Karlskoga.
| 123 |
Nysund är annex till Rudskoga i Karlstads stift. Kyrkan ligger i socknens vestra del på andra sidan om elfven, der ock presterne äro bosatta.
Bland gårdar äro: Sund, nära Letelfven, 1 mantal
skatte, tillhör Camitzska slägten. -- Höglunda, äfven
nära elfven. -- Ölsboda, vid Ölens utlopp, 1 m. frälse
med vackra anläggningar vid sjön; och Ölsboda jernbruk, med 3 härdar,
2 hamrar, 2091 1/4 privil. stångjernssmide af dels köpt, dels eget
tackjern från Qvarntorps hytta i Karlskoga; dessutom 1 knip-, 2
spikhammare, 581 skeppund manufaktursmide, och med utskeppning på
Göteborg. Här finnes Lankasterskola, grundad på enskildt
donation. Stället förekommer, under namn af Norra Boda, ifrån 1624,
anslogs 1642 till ortens presterskap, privilegierades till jernbruk
1660 för Borgmästaren i Linde And. Steenson, har sedermera tillhört
flera personer af olika slägter, såsom De Besche, Wester, Camitz från
1750-talet, och Strokirk från 1772.