Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kongl. Djurgården - Fiskartorpet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Djurgårdsvarfvet och D.staden, samt slutligen Blockhus-udden
i sydost. Alltsammans är en temligen skärgårdslik trakt, med
inskjutande vikar, såsom Ladu-, Uggel- och Husar-vikarne i
norr från Wärtan, och med omvexlande skogsbackar, klippor, kärr
och slättmarker, af naturen oländig och vildskön, tills sednaste
tiders anläggningar gjort deraf en den täckaste, på ombyte
rikaste park, som Norden har att förete. – Gamla namnet
på den södra ön var Walmundz- eller Waldemars-ön, på det
norra landet Ladugårdsegorna. Det hela har ursprungligen
lydt under en gammal kronans ladugård, belägen sannolikt å
Ladugårdslandets östra ända; kanske ock att någon del hört
under Djursholm i Danderyd. Men redan tidigt blef först
ön, och derpå en del af Lad.egorna upplåtna åt St. Clara
kloster. K. Carl Knutson skall ha åter tillbytt kronan den förra,
K. Gustaf I indragit de sednare. Båda lydde derefter till en
del under en ny kronans ladugård, belägen troligen vid
Sqvalbergsgatan å Ladugårdslandet. Båda ladugårdarne brukades
för Kgl. slottets behof, tills de på 1600-talet upphäfdes,
åkrarne igenlades till äng, en stor sträcka mellan gamla
ladugården och Norr tull uppläts åt staden 1670, andra stycken
upplätos åt enskildta med förbehåll af kronans rätt, af andra
upprättades en Djurgård, som 1830 inskränktes till ett litet
område vid Ropsten i norr. Flera Konungar begagnade trakten
för jagt och andra nöjen, hvaribland fiske, och Carl XI
hade vid Fiskaretorpet invid Husarviken en egen fiskarestuga.
Men redan Carl X förehade en plan att här anlägga
en lustgård för allmänheten [1]. Det är dock egentligen från
Gustaf III:s tid, som Djurgården blifvit föremål för Stockholmsboarnes
lustfarter, och genom Bellman, som dess enskildta
ställen, från Slätten upp till Fiskartorpet, fått ett oförgängligt
rykte. Skaldens byst, i bronz efter modell af Byström, på
piedestal af granit, aftäckt 1829, står på en låg kulle vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>