Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Södertelje sjö- och uppstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
275
Södertelje har nu en nästan rektangulär form, med några
raka gator, gående i sträckning från nordnordvest till sydsydost,
framför allt Stora Jovisgatan, fortsatt af Jernagatan och
södra landsvägen; och afskurna af vinkelräta gränder, såsom
Turinge- och Stockholmsgatorna, äfven fortsatta, i vester den
ena, i öster den andra, af landsvägar; men i stadens yttre delar
är gatornas gång mindre regelbunden. Ungefär i midten
är stora torget, af vidsträckt omfång, omgifvet af trädhus,
mestadels två våningar höga; åt nordost stöter dock kyrkogården
härintill, med kyrkan i midten; bortom denna vidtager
åter en öppen plats, Skoltorget, dernäst några föga bebygda
delar af hufvudgatorna, och slutligen Mälartorget intill Linaviken.
Söder ut från torget är den mest, och vid förnämsta
gatan bäst bebygda delen, intill Saltsjötorget och sjön Maren,
och sist åt sydvest en nyligen anlagd vattenkur-anstalt nedanför
Thore källa. På en backe vid kanalen ligger stadens
nästan enda stenhus, utom kyrkan, begagnadt till skolor, rådhus,
boställsrum för Stadspedagogen, och häkte m. m.
Stadens folkmängd under olika tider har varit temligen
omvexlande under sista seklet, mest i följd af fabrikers och
dylika inrättningars vexlande öden: år 1772 räknades 805
innevånare, 1783 o. 1200, hvaraf 685 betalade utskylder,
men 1810 blott 975; enligt säkrare uppgifter från presterskapet
var folkmängden år 1815: 976, 1840: 1156, 1845:
1224, och 1849: 1233. Mantalslängden för 1849 upptager
1140 personer, hvaraf 468 fria från utskylder.
Näringarne hafva af gammalt varit handel och sjöfart,
fiske, handtverk och fabriker, åkerbruk, samt åtskilliga partiela,
men ej obetydliga binäringar. Sjöfarten har i sednare tider gått,
som det vill synas, ohjelpligt utföre. Kring slutet
af 1700-talet, och intill 1830-talet, egde staden ännu 2 till 3
jakter, 1837 äfven 3 af tillsammans 50 läster, men 1842
blott en storbåt, 1847 ingen, 1849 åter en af 20 läster;
för öfrigt återstår blott skyldigheten och förtjensten af lotsyr-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
