Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 92. Salem socken - Wellinge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
297
diga; slätter och dalar hafva lera eller svartmylla till jordmån.
Näringar äro hufvudsakligen desamma som i Botkyrka, med
tillägg af sjöfart med 2 båtar, tillhöriga Wellinge. Hemmantalet
är 33 3/8 förm., allt frälse, mestadels hörande till en
mängd säterier. Fastighetsvärdet för år 1848 var 376,700
R:dr, hvaraf 118,000 för Bergholm med annat under samma
ego, 92,325 för Wellinge. Folkmängden år 1815 var 658,
år 1840: 854 på 152 hushåll, år 1848: 862. Landsvägen
från Stockholm går här åt sydost och nordvest nära
Bornsjöns strand, uppför och utför backar, förbi kyrkan, som
ligger 2 1/4 mil från Stockholm, derpå mest åt sydost till
Öster-Telje; vintervägen går öfver sjöns norra delar. En väg
utgår åt nordvest till Söderteljefjärden, och en utgrening deraf
åt norr till Björkfjärden, der en annan väg från Botkyrka
möter, norr om Bornsjön förbi Wellinge. Mindre vägar genomstryka
södra trakterna. Omkring hela Mälarstranden går
segelled från Södertelje, och från de vestligare provinsernas
städer, till Stockholm.
Ecclesics Slæm in Tør nämnes 1283, och Slæm in prepos.
Tørensi o. 1314. Socknen är nu annex till Botkyrka.
Kyrkan är kanske föga mindre gammal än moderkyrkan; den
är bygd af sten, och har pelare. Flera medlemmar af slägten
v. Höpken äro här begrafna. Ett kloster anses ha legat, der
kyrkan nu är, eller invid den. Wellinge bruk har haft egen
kyrka och predikant; kyrkan står ännu qvar. Socknen har
fattighus, bekostadt 1775 af en grefvinna Piper på Viksberg,
och två folkskolor, vid kyrkan, och vid Ladvik, den sednare
från 1845.
Gårdar m. m.: Wellinge, n. n. v. vid Bornsjöns utlopp i Mälaren,
1 7/8 mantal frälse säteri, 1/3 frälse, ett betydligt qvarnverk inberäknadt;
tillhörde o. 1535 bönder; år 1563 donerades qvarnen till
R. R. Beureus, hvars arfvingar dervid bibehöllos någon tid efter hans
död. År 1572 anbefalltes att hela godset skulle lösas till kronan,
hvilket dock först 1628 synes i allo ha skett; 1623 privilegierades här ett
messingsbruk för Arendt Toppengiesser eller Toppenhiesen, 1646 för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
