- Project Runeberg -  Tiden / Sextonde årgången. 1924 /
176

(1908-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3, 1924 - Jacobsson, Malte: Massan och den enskilde

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

176 malte jacobssoir

högsta grad auktoritetsbimden, har med Le Bons ord en törst efter
xinderkastelse. Urfadern är massidealet, som i stället för jagidealet
behärskar jaget’’ (s. 111),

Som bevis för hur konstitutiv ledaren är för massan pekar Freud
på två sådana massor som här och kyrka (närmast den katolska
kyrkan).^) Båda äro baserade på den före^glingen att det finns
ett överhuvud — i den katolska kyrkan Kristus, i armén
fältherren —, som älskar alla massans enskilda med samma kärlek. Det
är denna delaktigihet i en tillkommande faderlig omsorg som binder
bröderna i Kristo — respektive krigsbröderna — inbördes samman.
Upphör tron på överhuvudet-ledaren-fadern — det är i hären mera
naturligt än i kyrkan^—då upphör massuggestionen och massan
faller sönder i enskilda individer.

Freuds teori är det mest extrema försöket att tolka massan som
en regress till primitivitet. Det må ofta finnes ett libidinöst
moment i massans förhållande till sina ledare — exempelvis i en här
eller i ett parti. Och säkert är ledaren av den största betydelse för
själva bildningen av vissa massor, men ledaren är dock icke
konstitutiv för alla massbildniagar. Därmed faller Freuds^speciella teori.
Överhuvud torde man kunna säga att massans primitivitetstendens,
om den också finnes, dock orimligt överdrivits. Tärde, Sighele och
Le Bon ha framför allt haft sådana massor som franska
revolutionens gatumassbildningar för ögonen, när de skrivit sin karaktäristik.
Revolutionsmassor ha emellertid sina särskilda betingelser, och
iakttagelser från sådana tillfällen få icke generaliseras. Det kan sättas
i fråga om icke den regression till det primitiva, som i så hög grad
skulle vara för handen i dessa massor, till en del är en feltolkning.
De individer, som arrangera de typiska massupploppen,
plundringarna, överfallen vid revolutioner förete nog alla de
primitivitets-drag, som nämnda forskare finna utmärka en massa. Men det kan
sättas ifråga om dessa primitivitetsdrag äro resultat av
massinfektion och massnivellering, följden av personliga hämningars
bortfallande och öms^idig upphetsning etc», om det icke snarare är så,
att dessa individer även innan de bildade en massa och påverkade
varandra redan voro sådana. Under normala rättsförhållanden är

3e Freud, a. a. s. 47—49.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:07:09 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tiden/1924/0182.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free