Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1, februari 1925 - Karleby, Nils: Socialdemokratisk samhällssyn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALDEMOKRATISK SAMHÄLLSSYN
9
begrepp".1) Men detta vore just beviset för, att detta samhälle
utvecklats efter falska banor och därför icke kunde förverkliga det
ändamål, som uppställts: den allmänna befrielsen. Man hade valt
falska metoder och falsk väg, emedan man, fången i en falsk
föreställning om den sociala verklighetens natur, gått ut från felaktig
utgångspunkt: människan som isolerat abstraktum i stället för
människan som samhällsvarelse.
Redan härmed är det klart, att kritiken egentligen icke riktar sig
mot själva människorättigheterna, så till vida som dessa uttrycka
människans rätt till liv och fri utveckling. Den går tvärtom ut på
att visa, att de tillämpats falskt, d. v. s. stridande mot människans
sanna sociala natur. Men då har man i verkligheten blott
naturrätten på ett högre plan: de naturliga människorättigheterna för
samhället som helhet, så att säga, och genom detta utstrålande på
individerna. Den sociala människan är ensam rättsinnehavare, men
hon är också rättsformare. Naturrätten hade väl tagit det avgörande
steget att härleda rätten ur den mänskliga naturen, d. v. s. ur
människan själv, men den hade missförstått denna natur och
därigenom nått till ett system av abstrakta individuella rättigheter, i
grunden bra lika den tidigare teologiska spekulationens gudaborna och
över samhället stående rättigheter. Den nya synen härleder ock
rätten ur människans natur, men förmenar sig ha en riktigare
uppfattning av denna. Det är ju klart, att en rätt, skapad av
människan-samhället, aldrig kan vara annat än uttrycket för denna
sociala människas natur, lika litet som historien överhuvud kan vara
annat. Den sociala synen har sålunda inkorporerat naturrätten,
men låter den brytas i samhällets i stället för individens prisma, bli
relativism i stället för dogmatism. Mot upplysningsfilosofin, som
raserat "fördomarnas" välde och satt ’’förnuftet’’ i högsätet, varmed
den trodde sig inleda det tusenåriga frihetsriket, betyder marxismens
kritik och nya syn i princip intet annat, än att ännu en fördom
raserats och det verkligt mänskliga, den sociala människan, satts i
högsätet.
Den framställning, som följer det ovan anförda citatet av Marx,
ger ytterligare klarhet om den nya åskådningens bärande element.
I denna framställning utvecklas, att dèn borgerliga revolutionen
betytt att man skapade en stat, i vars angelägenheter alla medborgare
J) Marx, Kritik der Pol. Oek. s. XLI.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
