Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 1926 - Karleby, Nils: Fetischism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FBTISCBISM 75
tioai för profit’’. Det är en ensidig och vilseledande generalisering
att göra den människa, som driver självständig rörelse, till en mera
utpräglad bärare av ett föraktligt och all annan hänsyn uteslutande
vinstbegär än andra människor. Fröet till denna uppfattning
ligger i den gamla, av sina gods och statsinkomster väl försörjda och
från brödomsorger befriade aristokratins förakt för den simple
borgaren, som befattade sig med något så tarvligt som att arbeta och
förtjäna pengar, spara och utvidga sina företag. Stoltare då att soim
anorna krigiskt röva sitt gods! I den mån vinstbegäret verkligen är
en ekonomiskt betydelsefull egenskap, och det är den såsom en
strävan efter så god ställning som möjligt här i världen, är den
allmänmänsklig och kommer att bli en realitet även i ett annorlunda
organiserat samhälle än gårdagens och dagens. Det kan med fog
betvivlas, om någott enda verkligt ekonomiskt stordåd gjorts från
krassa vinstberäkningar. Skaparkraften på detta område som andra
utlöses spontant av andra faktorer, och lika litet som någonsin en
sann diktning, en genial militär eller politisk gärning, en
vetenskaplig bragd, ett levande arbete framgått ur det blotta ekoaiomiska
vinstbegäret, ehuru det efteråt kunnat giva upphovsmannen
rikedomar, lika litet har detta varit fallet med ekonomiska storverk. Och
scon bärare av vinstbegäret som motiv för de smärre gärningarna
kunna alla de små människorna taga varann i handen. Man har
• Vinstbegäret’’ — såsom lusten att tillgodose det egna intresset,
eventuellt på andras bekostnad — hos individerna, även då de äro i
allmän tjänst. Vad det kommer an på, i det ena fallet som det andra,
är sådana föreskrifter och former, att de enskilda tvingas och finna
det med sitt bästa förenligt att vara gagneliga för det allmänna.
Mot de anförda exemplen skall det kanske invändas, att staten
icke i verkligheten driver en sådan politik som att genom statliga
föreskrifter realiter upphäva privategendom. Därpå kan svaras, för
det första att staten både gjo.rt det och gör det i mycket stor
utsträckning, ehuru icke i så drastiska former som här skisserats.^)
Ett mycket belysande exempel på huru statliga åtgärder påverka
egendomens värde på det mest överraskande sätt ges i följande:
och med att den större vattenkraften började få sitt egentliga värde,
uppstod här i landet det beklagliga förhållandet, att staten genom att
domstolsvägen kräva äganderätt till ett stort antal av laaidets bästa fall, skapade
ett under nära ett årtionde bestående osäkerhetstillstånd beträffande
äganderättsförhållandena. Tillgodogörandet av landets vattenkrafttillgångar blev
härigenom avsevärt försenat. Den nationalekonomiska skadan härav blev icke
endast, att landet under många år förlorade avkastningen av betydande
naturvärden, såväl som avkastningen av den produktionsökning inom industrien, vil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
