Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6, 1932 - Ernst Wigforss: Arbetare och bönder under krisen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetare och bönder under krisen 335
gjord" från tillverkning av både "konsumtionsvaror" och
"kapitalvaror", och något ytterligare "sparande" är från denna synpunkt inte
påkallat. Vad som i främsta rummet saknas, är den företagsamhet
som skulle sätta de lediga resurserna i rörelse. Det är i detta läge
socialdemokraterna komma med sitt förslag, att det allmänna skall
gripa in och tillhandahålla den företagsamhet, som det privata
näringslivet lider brist på.
Det är egendomligt, att denna tankegång skall vara så pass
främmande för de jordbrukarkretsar, som ivrigast krävt låga räntor och
rikligare kreditgivning med den uttryckliga motiveringen, att
prisfallet måste hejdas och en viss stegring av prisnivån åstadkommas.
Man tycks inte ha gjort klart för sig hur den sänkta räntan skulle
kunna sätta prisstegringen i gång. Det måste finnas något slags
ekonomisk mekanism som förmedlar verkningarna, om inte det hela
skall ha en rent mystisk karaktär. Vare sig man tror att den låga
räntan leder till ökning av betalningsmedlen och detta i sin tur till
prisstegring eller man tänker sig en verkan direkt på prisnivån
genom en ökad "spekulativ" efterfrågan, som sedan i sin tur
föranleder behov av ökade betalningsmedel, finns det på en punkt i
processen ett led, som heter ökad företagsamhet. Om den uteblir, har
inte heller räntesänkningen någon effekt. Erfarenheten från länder
med det lägsta diskontot men fortsatt prisfall och förvärrad
depression borde övertyga om att under en svår kris är räntesänkning
möjligen ett nödvändigt, men säkert inte ett tillräckligt villkor för att få
i gång verksamhet och prisstegring. Man har att välja mellan att
vänta och se, om inte till sist något händer, som räddar oss ur krisen,
eller att låta samhället gripa in för att sätta hjulen i rörelse.
Förmodligen spelar det en viss roli för böndernas tveksamhet
gentemot offentliga arbeten, att man på många håll så starkt skjutit fram
"överproduktionen" såsom orsak till krisen. Jordbruksprodukter
anses bli framställda i för stor mängd, och det kräver andra slag av
åtgärder än nya arbetstillfällen. Man glömmer därvid, att hur
mycken sanning än detta kan innehålla ifråga om
spannmålsproduktionen i världen, förklaras inte därav det starka prisfallet på
animaliska produkter under de sista två åren. Ingen betvivlar ju, att vår
export av smör och fläsk just lider under de stora industriländernas
minskade köpkraft. En ökad företagsamhet ute i världen skulle
alltså leda till bättre priser för svenskt smör. Men är detta fallet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
