Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2, 30 jan. 1933 - In- och utrikes 30. 1. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
In- och utrikes 67
större arven skola drabbas hårdare och de små arven fritagas från
skatt, lär man dock icke vara villig att rucka på. Alla progressiva
skalor äro ju emellertid mer eller mindre godtyckliga. De kunna
lämpas efter lägligheten. Huvudsaken är i alla händelser, att de rika
få betala i förhållande till sin rikedom, att de fattiga fritagas och
att staten får de nödiga inkomsterna.
FÖRHÅLLANDET MELLAN ARVSSKATT OCH
SPA-rande är icke på förhand klart. Finge man tro den häftigaste
oppositionen vore spår samhets viljan i allvarlig fara att utrotas. Så farligt
är det med all säkerhet inte. Det kan med skäl ifrågasättas, om icke
därvidlag andra skatter än arvsskatten kunna ha en betydligt
menligare inverkan. Det kan knappast förutsättas, att låt oss säga en
miljonär inför utsikten att staten skulle lägga beslag på bort
mot en tredjedel, därför skulle välja att slösa bort sin
förmögenhet, så att barnen icke fingo något alls. Därmed är icke sagt,
att det icke kunde vara önskvärt, om skillnad kunde åvägabringas
vid beskattningen av ärvd och förvärvad förmögenhet. Även om det
just nu icke kan genomföras, synes det vara en möjlighet, som man
för framtiden icke bör släppa ur sikte.
ATT SPARA UNDER ALLA FÖRHÅLLANDEN behöver
därför icke framhållas som det allena saliggörande, såsom nu på många
håll sker. Om kapitalbildningen icke håller jämna steg med
sparandets tillväxt, kan en situation uppstå, där sparandet synes motverka
sig själv. Samlas sparmedel på hög i banker och annorstädes utan att
komma till förnuftig användning, föreligger risk för att denna
omständighet medför övervägande nackdelar för landets näringsliv och
till slut’också för spararen själv. De engelska nationalekonomernas
uttalande förefaller ha starka skäl, som tala för sig. Man måste
då uppriktigt beklaga den kampanj, som i vårt land föres utan
hänsyn till något annat än att levnadsstandarden skall och måste skäras
ned. Det sker gunås ändå. Rätta Y’àgen synes i stället vara att var
och en efter bästa förmåga bidroge till att öka arbetstillgången.
DÅ DEN ENSKILDA FÖRETAGSAMHETEN nu emellertid
ligger nere, är det därför rimligt, om staten gör vad som göras kan
för att uppväga denna stiltje. Men kan staten eller det allmänna
över huvud taget såsom arbetsgivare uppträda på marknaden på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
