Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 3, 5 mars 1933
- Marx ger impulser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MARX GER IMPULSER.
Min första bekantskap med Marx gjordes inte direkt, d. v. s.
genom någon av Marx’ egna skrifter. Den förmedlades av
nuvarande finansministern, som någon gång under sin lundatid utgav
en liten skrift betitlad "Materialistisk historieuppfattning och
klasskamp". Egentligen tror jag inte iag gjorde någon förlust på
"omvägen". Marx’ stil är klar och distinkt, men den är inte alltid
populär. Framför allt synes mig detta gälla hans behandling av den
materialistiska historieuppfattningen, för vilken han aldrig heller
givit ett samlat uttryck. Då en 20-årig yngling, utan annan
underbyggnad än folkskolan skall börja brottas med historiefilosofins
problem, så är det säkert mycket värdefullt att erhålla en sådan
orientering i temats elementer, som en populär framställning kan
skänka.
För arbetarna voro för övrigt möjligheterna att läsa Marx för
25 år tillbaka mycket begränsade i vårt land. Översatta till svenska
voro såvitt jag erinrar mig endast Kommunistiska Manifestet och
Kritiken av Gothaprogrammet. De populära skrifterna voro inte
heller så många. Utförligast torde den av Kautsky författade stora
motiveringen till "Erfurterprogrammet" vara, vilken här i landet
utkom under titeln "Socialismens grundläror". Såsom andra
arbetarpojkar från den tiden gjorde jag alltså min första bekantskap med
Marx icke i hans egenskap av ekonom utan sociolog. Det var först
senare jag blev i tillfälle att läsa t. ex. Kapitalet och andra
ekonomiska skrifter av den skarpsinnige teoretikern.
Marx’ insatser som ekonomisk vetenskapsman äro omstridda.
Jag har en känsla av, att man även inom arbetarklassen varit alltför
benägen att rata hans prestationer som ekonom. På sista tiden ha
även hans sociologiska insatser gjorts till föremål för, som jag
tycker, delvis befogade invändningar. Men för en 20-årig
arbetar-yngling med folkskolans kurs i historia (svensk, om någon annan
var det inte tal) som grundval att bygga på var bekantskapen med
Marx införandet i en helt och hållet ny värld. Ty för folkskolans
historieundervisning existerade just inga andra samhälleliga faktorer
än konungarna och möjligen en och annan adelsman. Folkets stora
massa existerade i folkskolans historieundervisning endast i form av
undersåtar, som tyckte, tänkte och kände, som handlade och vandlade
endast på konungens eller i varje fall på makthavarens bud.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 03:16:21 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tiden/1933/0156.html
