Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 30 april 1933 - Den svenska s. k. statssocialismen av i dag. Av Einar Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den svenska s. k. statssocialismen av i dag 235
utgöra. Klichén är nött men får ständigt åter göra tjänst. Vad
vinstchansens vara eller icke vara skulle kunna utgöra för stimulans
eller frånvaro av sådan i arbetet för de på t. ex. bangården eller i
telefonsalen tjänstgörande torde vara svårt att närmare åskådliggöra.
I vilken mån det kan inverka fördelaktigt på tjänstemannen i en
storbanks trälhav, att han vet, att aktieägarna få 15 procent, så att
han tilläventyrs på denna grund skulle vara mer effektiv än
tjänstemannen i t. ex. ett av postverkets trälhav, får man sannolikt också
svårt att klargöra. Arbetar- och tjänstemannastammen är säkert i
det avseendet så tämligen likställd, vare sig det gäller ett
statsföretag eller ett privatföretag. Överhuvudtaget skall man nog få gå
ända upp i toppen för att finna någon tillämplighet för talet om
vinstchansen såsom en påverkande faktor. Och när allt kommer
omkring, och när man räknar med sund, produktiv verksamhet och
icke spekulativ sådan, så lar man nog få medge, att det är
arbetar-och tjänstemannastabens prestationer, som i längden bli
utslagsgivande för företagets bärkraft.
Man talar om statens döda hand på ett företag. Staten kan icke
utföra ekonomisk verksamhet, säges det. Med en viss reservation
för vissa formella handikap, som kunna föreligga för det
närvarande, men som alldeles icke behöva vara ofrånkomliga i
fortsättningen, kan man väl säga, att dylika omdömen äro helt godtyckliga.
Det kan icke rimligtvis göras gällande, att en eljest förfaren drifts*
ledare blir ovetande och oduglig i samma stund han övertar eller
inträder i ett statligt företag. Statliga företag liksom privata använda
sig av individer. Även om den nuvarande överhetsstaten icke är den
lämpligaste driftsherren för ett ekonomiskt företag, så är talet om
den döda handen ett oberättigat offer år det slentrianmässiga och
fördomsfulla tänkandet — eller bristen på tänkande.
Det parlamentariska beroende, vari våra statsföretag f. n. stå, är
icke med nödvändighet i fortsättningen en konstitutiv egenskap hos
dessa företag. Men även med detta beroende och även utan den
mångomtalade stimulans, som det privata företaget påstås skänka,
torde mera kunna utvinnas ur statens affärsverk än som numera
sker. Detta får icke förstås så, att icke den anställda redan nu
skulle motsvara de högst ställda krav. Men ifråga om organisation
och administration vidlådas somliga affärsverk alltjämt av något av
den preussiska överhetsanda, som av ålder kringsvävat även svensk
förvaltning och som först så småningom delvis lättat och avdunstat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
