Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9, 31 aug. 1933 - In- och utrikes 31. 8. 33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IN- OCH UTRIKES
31. 8. 33.
DEN SOCIALISTISKA ARBETARINTERNATIONALEN
har genom den tyska socialdemokratins krossande förlorat sin
starkaste medlem. Att den tyska fraktionen rent siffermässigt var
den starkaste, därom kunna inga delade meningar råda. Var den det
också i fråga om organisation och klarsyn, kan man med skäl hysa
farhågor för de socialistiska partiernas öde också i andra länder.
Det var under alla omständigheter av nöden, att de till
Internatio-nalen anslutna partierna samlades för att ta ställning till den
föreliggande situationen, sådan den utformats efter fascismens seger i
Tyskland. Det skedde i Paris dagarna 21—26 augusti. Enda punkt
på föredragningslistan var frågan om arbetarrörelsens taktik och
strategi i kamp mot fascismen.
Många och delade voro meningarna, sådana de kommo till synes
i debatten. Underligt hade det annars varit, ty de olika partierna
ha att föra sitt arbete och sin kamp under vitt skilda förhållanden.
Några av dem, de ryska, italienska och tyska kunna endast verka
illegalt, om de kunna verka alls. Ledarna befinna sig i landsflykt
och de som inom resp. länder söka efter fattig förmåga sammanhålla
de spridda, kvarvarande resterna, löpa daglig risk att häktas och
marteras. Andra partier, som sucka under mindre hårda former av
diktatur, se sin handlingsfrihet kraftigt beskuren. Å andra sidan
stå de, såsom de skandinaviska och det engelska, vilka kunna sprida
och delvis genomföra sina idéer i demokratiskt styrda länder. Med
nödvändighet ge de olika lägena olika synvinklar.
Men icke blott styrelsereformerna utan också resp. länders sociala
struktur tvingar till väljande av olika vägar. Metoderna kunna icke
vara desamma i ett genomindustrialiserat land som i ett, där
jordbruket är den allt dominerande näringsgrenen. Medelklassens
ställning ger anledning till modifikationer på många håll. Och till sist
har man givetvis inom Internationalen som annorstädes att ta
hänsyn till mera och till mindre radikala uppfattningar om vad läget
kan kräva. Samma situation bedömes olika av olika människor och
det gäller att finna den medelväg, där alla eller de flesta möjliga
kunna samlas.
27 Tiden N:r g, 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
