Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5, 24 april 1934 - Sigfrid Hansson: Svensk arbetsrätt i stöpsleven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Svensk arbetsrätt i stöpsleven 251
I motionen framhålles såsom motivering till detta förslag, att
visserligen är den fackliga föreningsrätten en medborgerlig rättighet, som
helt och fullt måste lämnas okränkt, men föreningsrättens numera
i vårt land allmänt erkända grundsats kan ingalunda anses innebära,
att den lämnas fri från varje laglig reglering. Minst av allt får den
urarta till ett mot den enskilde riktat tvång. Konsekvenserna av detta
alternativ äro oförenliga med ett demokratiskt samhällsskick och
strida mot den medborgerliga frihet, som varje demokratiskt parti
icke minst i vår tid har till uppgift att värna. Motionärerna ha lagt
i dagen sin förargelse över att det socialdemokratiska partiet i så hög
grad är ett de fackligt organiserade arbetarnas parti. De påtala
nämligen i detta sammanhang fackföreningarnas kollektivanslutning till
ifrågavarande parti. Samma sak är förresten föremål för en
motion, som väckts av några högermän. Tyvärr ha de folkfrisinnade
motionärerna icke bemödat sig om att giva riksdagen och regeringen
några närmare utformade riktlinjer för den påyrkade
föreningslagstiftningen. De nöja sig med att framhålla, att en sådan
lagstiftning bör "liksom å föreningsrättens område i allmänhet ha till syfte
att närmare bestämma bland annat sammanslutningens ändamål och
organisation, villkoren för inträde och utträde, medlems rösträtt och
formerna för besluts fattande".
I den liberala partimotionen (I: 241) klagas väldeliga över det
"föreningsvälde", som blivit följden av särskilt fackföreningsrörelsens
starka utbredning. Emellertid vill man icke underkänna
förenings-väsendets stora samhälleliga betydelse. Ej heller bestrides, att t. ex.
kollektivavtalen blivit en av de faktorer, som åstadkommit reda och
ordning på arbetsmarknaden.
Även i denna motion framställes krav på lagstiftning angående s. k.
samhällsskadliga arbetsinställelser, d. v. s. för att citera motionen —
"arbetsinställelser inom områden av mer vital betydelse för samhällets
medlemmar i gemen". För övrigt är det framförallt förebyggande
åtgärder mot konflikter i allmänhet, som man förordar i denna motion.
Under övervägande skulle alltså tagas, huruvida de av staten nu för
medling i arbetskonflikter givna reglerna böra utvidgas eller eljest
förändras i arbetsfredsbetryggande syfte. Sålunda skulle undersökas,
"huruvida förlikningsmannaförslag skall kunna avslås vid
förhandlingsbordet eller om icke som regel dylikt förslag, försåvitt det av
för-handlingsdelegerade avslås, skall gå till omröstning bland vederbörande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
