Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
TIDEN.
N:o 10.
mftrka sig- för en pHbola.kt.ig oförmåga Ätt låta
passionerna och de öfliga andliga kraft ,>rwi behärska Ti
varandra i öfverensstämmelse mot! deras al individen s^flill
erkända rangordning. Hvad som förlänar ert
sllr-skilfit intresse At engelskans deltagande i diskussionen
om den konventionella moralens ocli de konventionella
inoralinstitutionerna» värde Hr omständiglieten, att
flenna förebråelse redan på förhand Sr bestämd att
förlora sin ndd mot henne: Mindre fin någon annan
enropeisk kvinnorna Hr han behäftad med denna
själsliga primitivitet eller vildhet, för hvilken Nietzsche
skapat termen: Menso.hlic.hes, Allzumenschllches.
För öfrigt iakttar man ute i lifvet och i den
nyaste literatnren — särskildt i de uf en grupp yngre
engelska författarinnor enligt. Iranskt och
skandinaviskt mönster skrifna psykologiska novelletterna
att den högt bildade, irrtindligt belästa och vidt beresta
unga engelskan i rikt mått besitter de karaktersdrag,
pH hvilka vi pläga igenkänna det. väsentligt modenia
i vår egen ti»ls mänsklighet: en kritiklust, för
hvilken intet, allra minst våra fäders moraliska
vilrde-tabeller, Hr oantastligt, särat en känslighet, tör
hvilken den finaste skiftning i en stämning eller ett
argument, blir fullt af inre betydelse. Om mun i
andanom jämför deu konventionella engelskan med
den o a nya typ, kan man näppeligen undgå slutsatsen,
att här föreligger en förfining af det kvinnliga
Bnm-vetet — i trots af vissa, frän en ung andlig
strömning oförenliga smärre förlöpningar. Det är framför
nit en klick rättframhet uti kännandet och tänkandet,
en i .jämförelse med missromanernas sliskiga
sentimentalitet nästan bister Hrlighet, som utmärker den
moderna engelskan. Och jnst därför, att hon är ärligare
mot sig själf, mot sin egen ini tur än engelskan af
ilen gamla stilen, blir bon också finare, rikare och
intressantare pä käiifdulifrfits område.
Dagens frågor i utlandet.
I. Barnens sömn.
SauitetSriideL d.T L. Filrst i Berlin skrifver i
MSoho-rers Familienblatt" oui en fråga, hvilken väl torde vAliat
de flesta mödrar svårigheter, nämligen frågan om
barnens sömn.
Han anför, hurusom barnet ju till en början för
en alldeles vegetativ tillvara, och att sömnen spelar en
ofantligt stor roll med afseende å ämnesomsättningen.
Erfarenheten har länga fößrän vetenskapen haft. klart
för sig. att barnet henöfver riklig ooh oafbruten sömn.
oeh så har man uppfunnit vissa medel att frän kalla den
samma, framt or alt vaggan och vaggvisan. Förf. är
dock ingen vän till dessa Det är säkert säger ban, att
en fast stående säng är hälsosammare än vaggan, emednn
vaggning, äfven på arm. visserligen genom sin monotoni
bringar sömn. mon sSmtidLt framkallar blwdväxlingar i
hjärnan, b varför denna sömn ka» betecknas såsom en
sorts bedöfning, ooh ungefär samma värkan uppstår
genom den monotona vaggvisan Fördelaktig för baroet.
är ej denna metod, säger han.
Största behofvet af sömn har lindebarnet, dock ej
till följd af någon trötthet, utan emedan det är sömnen,
som befordrar barnets tillväxt och hälsa. Naturen vill
gärna spara det sanmin för hvarje onödigt förbrukande
af kroppSsubstuns. Det nyfödda friska barnet sofver
därför nästan oafbrutet och egentligen vaknar det
endast under en kvart timmes tid. då det »kall hafva föda,
uch olla somnar det t. o. m. under digiiningen. ßedau
vid eu ålder af 7 8 veckor är det vaket en baif timme
i gången, och vid 4—ö månader här detta stigit till
en timme. Men t. o. m. vid slutet af törsta, året sofver
det mera än det vakar. .Så siuåuingom förminskas
söiuu-behofvet fjell i sitt 3:dje är nöjer det sig ined 10—1*2
timmars nattsömn oeh högst 2 timmars dagsömn. Från
oeh med 4:de året upphöra många barn med att sofva
på dagen och nu inskränkes äfven nattsömnen alt mera.
Om deu under 7:de året ännu är lüVg tiuuue, så är den
uuder det lG:de endast Ul/«, ooh uuder det I2;te endast,
i) timmar. ’Från det 14:de fi re t kan det åtnöja f|ig med
8 timmar, men lägre ned går ej iiormälsöiumen rör en
människa.
Barnets sömu. som ju blifvit till ett ordspråk, är
djup och lugn. Talrika vetenskapliga iakttagelser hafva
företagits for att bostäinma. hvad ßoin vid deu samma är
normalt oclt det framgår däraf, att barnet somnar
tämligen plötsligt, i det ott man ej alltid kan påvisa någon
förutgiende ,f8ömnighet*. Hvarje moder torde äfven
hafva erfarit att barnet ofta så plötdligt öfvertäUes af
sömnen, att del somnar i de mest (»bekväma ställningar
Emellertid har man aock genom lätta retmedel (en
fjäder, pappersremsa) ådagalagt, att mun kan skilja mellan
somnandet, djup sömu, lättare sömn ooh uppvaknandet-.
.Tn färre intryck barnets hjttrna emottager, desto
snabbare somnar det.; dock beroT mye.ket af vanan. Många
fami|jer hu så inskränkt, att det ej kon komma i fråga
att tänka på absolut lugn och tystnad i dèi rum. där
barnet skall sofva. Symaskinen måste gå. de äldre
syskonen kunna ej ballu sig stilla o. s. v., mon barnet , som
aldrig varit vant vid annat, sofver lika bra för det.
Frågan om uttömningarne under sömnen Iran
blåsan och t armarne afgör torf. sålunda, att
lindebarnet ej kan hindra dem. under det att något större barn.
hvilka blifvit, vann vid rimlighet., snart blifva i stånd
att frivilligt lianuua dem, ooh ifrån att ega rum under
vaket tillstånd gör det sig ganska snart, automatiskt
gällande under sömnen. Detta i och för sig märkliga
Hämmande under sömnen af refloxpåvärkuingunie är
regel: där det uteblifver bar man att göra med ett
Sjukligt, tillstånd, som påkallar läkarevård
Så småningom blifver barnets sömn mindre djup.
mera ytlig, men äfven undor denna lättare sömn föregå
alla funktioner, hvilka ej äro beroende af hjernan ooh
således underkastade den medvetna viljan, ostörda,
såsom hjärtats slag. andhämtningen, matsmältningen m m.
Den sundaste sömnen är utan drömmur. ty fors då
kan hjärnan hvila fullständigt oe.h befria-» bååt| ifrån
blodtillopp. AU lindebarnet redan skulle drömma är
oautagligt. Det som vanligtvis anföres såsom tecken
därtill, nämligen dess minspel, betyder ingenting i detta
afseende. Barnet eger äunu ej några minnen,
föreställningar eller intryck, hvilka kunde framkalla drömmar,
oßh då det rvnkar pannan .ängsligt* eller
..smärtsamt,-eller ler, aå är detta endast reflexer af inre fysiska
förnimmelser, ej nftgot kännetecken på andliga
företeelser såsom bos mera vuxna personer.
Annorlunda ined större barn. De upplefva små glada
eller sorgliga händelser, de ha sina lekar, sina
omgifningar, sina älsklingsdjur, senare skolan med sinaanftnga
intryck. Dessa intryck kunna 110g vara sina. men för
barnet förefalla de stora Mycket kan emellertid från
omgilningurnus sida göras, lör att barnet sa länge som
möjligt skall vara befriadt från häftiga oeh störande
drömmar. Halsan spelar naturligtvis bär vid lag en
framslH-ende roll. meu ingalunda mindre de dagliga intrycken
och fnntasin. Emellertid finnas barn. hvilka egentligen
äro nervösa, kanhända äfven något blodfattiga, men
hvilka dock ej erbjuda någon ting ovanligt under sömnen.
Kanhända hafva dë något svårt at,t genast, somna. Andra
f;å alldeles friska och lugna till sängs och sofva belt
ugut under ett par timmar. Men mod ens vakna de
under häftiga och ihållande ångestskrin, fara upp i
sängen, gripa i luften som vore där något oroande eller
motbjudande, ansiktet är rödt ooh tors kräm dt talet
snabt ocli upphettadt. En eller annan skräckbild har
kommit fram under sömnen och barnet sluter sig
ängsligt till sin mor eller sköterska. Först sA
småningom återvänder det. klara medvetandet och barnet kan
då återigen sofva alldoles lugnt vanligtvis ändn till
morgonen, dä minnet 0111 nattens fasa alldeles
försvunnit. Ett dylikt drömanfall kon räcka 10—15 minuter
men upprepas sällan samma natt; däremot kan ett.
liknande infinna sig några dagar därefter. De värka
ängslande på onigifiiingurne <>oh ohälsosamt på barnets
nerver. Förf. anbefaller därför att vara mycket varsam
med barn pä 4—8 år, hvilkas fantasi måste skonas Att
skrämma barnen med sotart’ o d. eller berätta
hårresande spökhistorier är naturligtvis i alla afseenden
skadligt, uien förf. anbefaller, i synnerhet där det
gäller svagare barn, ett visst system i behandlingen.
Fram emot. aftonen böra de syssolsätta sig endast
oskad-ligt mekaniskt De böra lefva en smula monotont
regelbundet ocli vara mycket i fria luften. Klädedräkten
bör ej vara trång, i synnerhet, om halsen, kvällsvarden
lätt och intagen en timmes tid fiJre sömnen,
sofkamma-ren får ej vara alf. lör varm, sängtäcket ej alt för tungt
Förstoppning måste undanrödjas. Är det nödvändigt
att heforda barnets sömn, så bör det ske genom
naturliga medel och endast i de nödvändigaste undantagsfall
genom medikamenten En riktig fysisk dietetik, sam.
utan förkleuiande undviker upphetsningar, kraftig
muskelrörelse i 1’r.i luft afritningar på morgnarna, ett
förnuftigt härdande af knippen, öfver hufvud taget en
förnuftig uppfostran är hufvudsaken.
Tids nog kommer den tid. då den vuxnes lif med
all dess tiro äfven förföljer människan med drömmar.
1 detta afseende återvända aldrig barndomens dagar.
11. Dräktreformen.
Den ryktbare engelske målaren Walter Oraue hor
blifvit interviewad betrullände utsikterna för en estetiskt
mera tillfredsställande drilkt än vår nuvarande, Walter
Oraue, den socialistiske svärmaren, är som bekant en
förträfflig konstnär mon rätt excentrisk. Hvad han sade
om dräkten gäller naturligtvis till en del företrädesvis
engelska förhållanden.
Han påpekade det historiska faktum, att dräkten, i
synnerhet hvad munnens beträffar, betecknar en
demokratisering, hvilken åsyftar att göra albi lika till utseendet,
aå vidt detta öfver hufvud taget är möjligt men ban
anser, att man nu huiuiif till yttergränaen för
enformighet och att det finnes viss» ansatser till en mero
individuell behandling af flräktlrågan samt dessutom till eu
viss tendens, som går ut på att låta dräkten motsvara
personens sysselsättning. Officerarue ha lättast för att följa
denna tendens om dë upphöra att gå civilt klädda, men i
stället använda sin uniform. Men älven citymännen, säger
hau. tyckas vara eu siuula utledsua vid den nuvarande fula
och enformiga dräkten. 1 sina hein i förstäderna kläda
de aig annorlunda och bekvämare, emedan de där på
detta sätt komina i öfverensstämmelse med
owgiimn-garne. Och det sv år usle hinder för en dräktreforni är,
att folk äro rädda för alt vara .annorlunda än andra
-Så ser man ock, att till rekreation börja användas
både smakfullare och ändamålsenligare dräkter, a åsön»
till jakt rodd. idrott gymnastik, bioykling o. d.
Arbetarne. säger ban, visa sig något, mera individuella i sin
dräkt bl. a. genom att använda bälte samt. igenkiulpta
ärmar, hvilka bringa en smula omväxling.
Med afseende å kvinnodräkterna erkänner ban,
att de erbjuda mera omväxling. För den dugliga dräkten
ausor ban tendensen gå i riktning af större enkelhet.
Och för öfrigt anser ban att kvinnodräkten ini mer än
förr åsyftar det naturliga, nämligen att framhålla •
stället för att vanställa kroppsformen. Som en
egendomlighet anför ban. att under de! at! Paris behärskar
kvinnomodet är det. London aom behärskar herrmodet.
Då ban tillfrågades, hvilken historisk period ban
föredrogo, svarade ban: Trettonhundratalet, emedan man
of klimntiska orsaker ej kan förorda det skönast», den
grekiska dräkten.
Jag t.ror oj. aado ban, att någon förändring
kommer att -ke på annat sätt än genom en gradvis ändring
af allmänheten.- känsla. Jag tror. att vi hunnit Lill
lägsta punkten af enformighet, att densamma kommer att
vika liir mem individuulism i dräkt, då människorna
börja tärikn litet själ fs tänd i gare i "lossa frågor och ej
belt och hållet låta tyrannisera sig al dagens mod och
industrins befallning * - ty dessa båda gå hand i hand.
Håret har ständigt "spelat en viss roll i kostymen, mon
den nuvarande kort klippningen passar ej för alla
hufvuden ooh är att beklaga såsom ott nytt olTer åt
konventionalismen, Och tänk så på skodonen; hur mycket
bekväm are och vackrare skulle det ej vara. om de samma
blefve skurna efter fotens form.
Kläder, hvilka äro utan stoppning och fiskben,
passa vida bättre till figuren oßh äro mycket bekvämare
ön do nuvarande kläderna. "Norfolkjackan, som säges
vara en modern skriiddnreupptbuiing, utgör ett st.og i
den goda riktningen, och jag tycker om cyklist kostymen
med knäbyxorna. De egenskaper, hvilka skulle försona
oss med rocken ooh västen, bar man oj bibehållit;
däremot nog deras lulu konturer. Jag kan ej vara ense
med dem, hvilka beteckna sträfvandet, efter skönhet i
dräkt såsom en svaghet hos kvinna och man. Hvad
beträffar manslmttarne så föredrager jag den rujukn
filthatten med breda briitten, så vida man bogär skydd mot
solen; annars är mössan vackrast
Detta iir således WälLer Craues åsikt, men om
fabrikanter, skräddare och syetablissementer dela
densamma. det blir nog en belt, annan sak. Och dessa
blifva vill de bestämmande.
Ett och annat.
Flickontiui hämd. Simdsvnlls brandkår hade härom
aftonen anordnat bal ooh fest i stationens andra våning.
Två gånger under aftonens lopp fick dock kåren rycka
lit i följd af eldsvådesignalei. båda gångerna på grund
af falakt allarm, troligen värkstäldt af ott pär Hickor,
som icke bjudits till balen och hvilka lofvat, att
brandsoldaterna skulle få annat, att göra än dansa. Sorgligt
nog, akritver Sundsvallsposten. äro dessa utryckningar
icke fria I rån fara. och vid den sista utryckningen
nämda lcvüll stjälpte den tunga vagnen i en krök och
en korpral skadades så svårt att han in ils te intagas på
lasarettet, hvarjämte några andra erhöllo skråmor.
Sdnyoig mulet. En skräddarmästare i München, som
nvligen gifte sig för andra gången och iir passionerad
sångare, försummade på sista tiden, kauske mer än
till-Iåthgt hemmet, hvarför ban ibland tick sparlakans läxor.
Nvligen hade sångöfningarna åter dragit öfver midnatt,
ocli den äkta mannen var så ängslig, att lians
såugar-b röd er beslöto att hjälpa honom. De ledsagade
skräddaren hem och placerade sig utanför huset i ilen lilla
trädgården. Då nu sparlnkansläxans vågor hotade att
slå samman öfver den olyckliges hufvud, uppstämde
kören Abts sång: „Hviska sakta, hviska sakta, se cri än
gol står för dig", och vunno värkligen den önskade
framgången Med ens lade sig ovädrets vågor, och
försonade sjönko man ocli hustru i hvarandras armar,
En märhärdiy sanüiny* Grefvinnan
Ohaveau-Niv-ryskin. som nyligen afled, ägde en samling sängvärmaro.
som förut tillhört skriftställaren "Roqueplan Dessa
sängvärmare hafva tillhört förflutna tiders berömdaste
damer. Man finner sådana, som ägts af Anna af
Bretagne, tvingades att ingå äktenskap uie.d den
förhatlige Karl Vill ooh sedermera ined Ludvig Xlf, Diana
af Poitiers. Henrik T1:s älskarinna, den olyckliga Moria
Stuart, Marion Delorme, fröken Fontanges. LÅidvig XI V:s
älskarinna, och madame Pompadour m. ti. tlrefvinuans
arfvingar hafva för afsikt att, skänka ett Parujuiuseiuu
denna i sitt slug enastående samling.
En tappet’ krinutt. „9tt du sköt iubrottstjufven.
min äuge.l; du är mij modig kvinna. Hvart tog han
sedan vägen?*’
„Den audru banditen liar bort honom,- »
.Hvilken andra bandif?-
,Hå kors, den som jau: siktade på!-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
