- Project Runeberg -  Tidsenlig matlagning : kok- och hushållsbok /
19

(1871) [MARC] [MARC] Author: Peter Christen Asbjørnsen Translator: Mathilda Langlet - Tema: Cooking
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Förnuftig matlagning och hushållning, eller att riktigt välja och tillaga passande födoämnen - III. Om matlagning och kokning i allmänhet - 1. Mjölrätter och bröd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

19

Detta sker derigenom, att man med fuktig hetta tvingar
dessa småkorn till att svälla. Derföre måste gröt och
välling och alla slags mjölrätter kokas, och kokas väl, och
derföre skall brödet väl genomgräddas.

Men ser man efter huru gröten vanligtvis kokas, så
tillgår det på många ställen, helst på landet, så, att
största delen af mjölet röres i grytan utan att blifva riktigt
genomkokadt och komma att svälla. Maten blir sålunda
icke blott okokt och föga välsmaklig, men en stor del af
mjölet går osmält och obegagnadt genom
matsmältningsverktygen; ja, det tör nog i många fall, synnerligast hos
sjukliga personer, som lida af dålig matsmältning, också
medföra skada och ökad sjuklighet.

När gröt eller välling skall tillagas, måste vattnet
dertill koka, och grytan får lof att fortfarande koka,
sålänge man vispar eller rör mjöl deri; men mot denna
vigtiga regel brytes allt för ofta. För det mesta rör man
på en gån g så mycket mjöl i vattnet, att detta
slutar att koka. Mjölet klimpar sig tillsammans i stora
klim-par, som ej kunna genomvärmas så starkt som är nödigt,
för att mjölet skall svälla och blifva en lättsmält och
sund föda. På vissa orter, i Dalarne och Vermland och
på Norges vestra kust, brukas ofta att nedröra en hel
mängd rått mjöl i gröten, sedan grytan blifvit tagen af
elden. A.f hvad ofvan är sagdt finner enhvar nog, att detta
mjöl, om också icke fullkomligt, dock till största delen
går förloradt. Bruket af och smaken för hård gröt skulle
kanske häntyda på att tarmarne hos den, som går i tungt
arbete, också måste hafva något att arbeta med, och i så
fall blifver det mjöl som icke är ombildadt, så att det lätt
kan upplösas och smältas, nyttigt till så kallad »bukfylla».

Denna förlust är också en stor sak, när man besinnar
att gröt dagligen förtäres i hela eller största delen af
landet. Man tror att på detta sätt går förloradt omkring
sjettedelen af allt det grötmjöl, som förbrukas, och om så
är, blir det ingen ringa summa, hvarken för hela landet
eller för hvarje särskildt hushåll.

Säden förtäres emellertid mest såsom bröd, och väl
bakadt bröd innehåller till en del, liksom mjölken, en lag-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:23:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tidmat/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free