Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 45—63. Judeen: Silo, Betel, Ramalla, Jerusalem, Betania, Jeriko, Hebron, Betlehem, Mizpa, Emmaus, Lydda, Jaffa - 47. Det grekiska kapellet. Den heliga grafvens kyrka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-398
FYRTIOÅTTONDE KAPITLET.
ven. Naturligtvis vore det af allra största intresse att kunna komma till
visshet om, huruvida platsen är äkta eller icke. Katolikerna tro
orubbligt på dess äkthet. De kunna icke tillåta, att den ringaste skymt af
tvifvel derom smyger sig in i deras hjertan. Och de känna nog
en outsäglig uppbyggelse, då de vandra omkring på det heliga
rummet. Från protestantiskt håll har man deremot i allmänhet varit viss,
att detta icke kan vara den plats, der frälsaren blef korsfäst och
begrafven. Såsom skäl har man anfört, att den heliga grafvens kyrka
ligger innanför stadsmuren. Men enligt Joh. 19: 20 blef frälsaren
begrafven strax utanför densamma, hvilket ock framgår af Matt. 28: 11
samt Ebr. 13: 12. Denna invändning mot platsens äkthet har också
synts alldeles dräpande för alla — utom för katolikerna.
Somliga hafva derför sökt det gamla Golgata ett stycke utanför
Damaskusporten på ett ställe, som nu användes till muhammedansk
begrafningsplats. Den berömde engelske generalen Gordon, som
mycket sysselsatt sig med frågan om Jerusalems gamla utseende och
dervid utvecklat en utomordentligt rik fantasi, har utpekat denna plats
såsom den rätta. Engelsmän och amerikanare betrakta den ock
vanligen så. Från detta »Gordons Golgata» var det, som Talmage
hemtade den sten, som han byggde in i muren till sin nya kyrka i
Brooklyn, och som vardt för kyrkan en så ypperlig guldgrufva.
Andra åter mena, att Golgata legat i Kidrondalen. De stöd, man
derför anfört, ega dock ingen betydelse. En tredje åsigt är, att det
legat ett litet stycke norr om Jerusalem på en plats, som för
närvarande är bebygd. Den nyss nämde arkitekten Schick hade också
varit alldeles viss på den platsen. Otaliga gånger hade han dels
ensam dels med sin familj dels med resande främlingar vandrat ditut.
Men från den stund, då han i den ryska kullen träffade på den nyss
nämda resten af den gamla muren, ändrade han sina tankar i denna
sak fullständigt. Det blef för honom med ens klart, att Golgata och
den heliga grafven äro att söka just på den plats, dit sägnen förlagt
dem, d. v. s. der den heliga grafvens kyrka står. Ty nu är det
uppenbart, att denna plats ligger icke innanför utan sextio eller sjuttio
meter utanför den gamla stadsmuren. Och man må verkligen beundra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
