Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 84—90. Alexandria, Medelhafvet, Italien: Neapel, Rom, Milano, hemfärden - 87. Vandringar i Rom. Piazza di Spagna. Piazza della Trinita. Propagandan. Colosseum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
COLOSSEUM. — GLADIATORSTRIDER.
77’
gångar m. m. och åskådareplatser. Om nu de förra upptagit t. ex.
i,600 kv.m., så hafva, efter en beräkning af tre sittplatser på två
kv.m., högst 20 tusen åskådare fått rum der inne. För att se 87
tusen måste man alltså hafva mycket stora poetiska glasögon.
Gladiatorerna hade sitt namn af det latinska ordet gladius, som
betyder svärd. De bestodo i början af krigsfångar eller till döden
dömda förbrytare, som tvungos att strida med hvarandra. Den som
stupade, led sitt förtjenta straff, och segraren hade utsigt att bli
benådad. Sedan användes slafvar och frivilliga, vanligen förfallna
äfventyrare, för hvilka lifvet hade föga värde. Gladiatorspel anordnades
dels af enskilda personer dels af embetsmän för att vinna folkets gunst.
När gladiatorerna trädde in på arenan, tågade de förbi kejsarens
plats, om denne var närvarande, och ropade: »Hell, kejsare; de till
döden bestämda helsa dig». Sedan började den blodiga leken. Ju
vildare striden blef, och ju ymnigare blodet flöt, desto mer förtjusta
voro åskådarna. Nu föll en gladiator död till marken. Applåder
belönade segraren. Men en annan gång var såret icke dödligt.
Segraren satte sin fot på den fallne och lyfte upp sina ögon för att
från spelets anställare eller kejsaren eller från åskådarna få ett
tecken, om han skulle skona honom till lifvet. Tecknet gafs med
tummen. En nedåt vänd tumme betydde död. Segraren stack sitt svärd
genom offrets bröst och liket släpades ut under åskådarnas jubel.
Men som jag nämde, användes Colosseum isynnerhet till strider
mellan gladiatorer och vilda djur såsom tigrar, lejon, vilda tjurar
o. s. v. Dessa skådespel voro mycket omtyckta af de gamla
romarna. Jag har redan på sid. 257 berättat, huru Titus efter
Jerusalems förstöring anställde ett sådant i Cesarea Filippi, der judiska
krigsfångar måste strida med vilda djur, till dess hundraden af dem
lågo blödande och döende på marken.
Kejsar Titus invigde Colosseum år 80 e. Kr. med en fest, som
varade ett hundra dagar och bestod i strid mellan gladiatorer och
vilda djur. 3,000 man deltogo i striden, och 5,000 djur blefvo
dödade. Huru många af männen som satte lifvet till, uppgifves icke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
