- Project Runeberg -  Tidskrift för Kyrkomusik och Svenskt Gudstjänstliv / 1927 /
22

(1926-1931)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22 G. Lindberg

lade att gå sin väg fram vid var-
andras sida. De ha ju, såsom fram-
går av historien och erfarenheten,
icke alltid. varit för värandra, vad
två makar skulle vara. -Gudstjäns-
ten har stundom förtryckt sin
maka, musiken, men kanske har än
oftare makan, musiken, förhävt sig
på makens bekostnad, ja långt
« ifrån alltid varit honom trogen.
Men de höra tillsammans, de två.

Så skulle vi nästan våga sluta

dessa här utkastade tankar med
de gamla orden ur det Nicenska
symbolum om Kristi två naturer,
men tillämpade på musik och guds-
tjänst: >»utan sammanblandning och
utan förvandling, men tillika oupp-
lösligt och oskiljaktigt förenade».
Men rätt ställt blir det väl med för-
hållandet mellan musik och guds-
tjänst först i samma mån som det
får bli slut på detta, jag vill säga
»förbannade», som finnas där i
allas våra hjärtan och som aposteln
Paulus uttrycker så: »alla söka de

sitt eget», och i samma mån som
det får börja ljuda ur mänsko-
hjärtan — präst- och organist-hjär-
tan särskilt — såsom det ljuder i
himmelen: soli Deo gloria (Gud
allena äran). Då först kommer ju
också allt på sin rätta plats.

Då blir också till sist allt här:
lighet. Då fullbordas ju också på
oss det stora ordet av Mästaren:
»den som tjänar mig, honom skall
min Fader ära». Då bli också vi
förhärligade, men icke med någon
självhärlighet, utan därigenom att
Gud får förhärliga sig för oss och
på oss. Han skall då också kunna
förhärliga sig genom oss.

Och däruppe i härligheten skall
ju allt vara gudstjänst i egentligaste
mening, där skall ju allt vara ett
tjänande av, en tillbedjan av An-

darnas Fader i ande och sanning..

Där blir nog också all musik en
gudstjänst i ordets djupaste mening.
Daniel Rudin.

Liturgisk-kyrkomusikaliska strävanden
i Nordens kyrkor.

Den framställning ’ beträffande
liturgisk-kyrkomusikaliska rörelser
i de nordiska kyrkorna, som här
skall lämnas, gör icke några an-
språk på att fullständigt behandla
ämnet. Dels tillåter icke utrymmet
ett mera detaljerat ingående på det-
samma, dels har jag ej haft tillfälle
att så som sig borde genomgå den
härtill hörande litteraturen. Jag
måste därför nöja mig med att mot
en hastigt skisserad historisk bak-
grund antyda de problem, som yppa
sig i de olika kyrkornas musikaliska
gudstjänstliv, samt angiva den rikt-
ning, i vilken:de synas komma att
lösas. : :

Det nya = liturgisk-musikaliska
moment, som reformationen ska-
pade, den evangeliska koralen, var
ett radikalt ingripande i de gamla
liturgiska formerna. Lika revolutio-
nerande, som det allmänna prästa-
dömets idé var på det religiösa li-
vets område för övrigt, lika genom-
gripande blev dess tillämpning i li-
turgien i den evangeliska försam-
lingssången.

Såsom den kristna kyrkan en
gång vid danandet av sin heliga
sång skapade något nytt genom
sammansmältning av olika element,
så framgick ur reformationen på
samma ’sätt: er ny gudstjänstform

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tksg/1927/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free