- Project Runeberg -  Anna Karenina. Roman i åtta böcker (Nachman) /
232

(1928) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Oscar Nachman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - Sjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bårne n flyttat ut på landet för att nedbringa utgifterna så mycket
som möjligt. Hon hade flyttat ut till egendomen Jerguschovo, som
hon fått med som hemgift vid sitt giftermål, till den egendom vars
skog sålts på våren; den låg ungefär femtio verst från Ljevins
egendom Pokrovskoje.

Men på Jerguschovo var herrgårdsbyggningen sedan flera år
fallfärdig, och redan Darjas far hade låtit bygga till och inreda en
mindre byggnad. Denna mindre byggnad hade för tjugu år sedan,
då Darja ännu var barn, mycket bra räckt till för familjen och
även varit riktigt komfortabel, även om den vände fasaden mot
uppfartsallén och söder. Redan på våren, då Stepan Arkadjevitsj
i och för skogsaffären farit till egendomen, hade Darja bett honom
gå igenom huset och ge tillsägelse om erforderliga förbättringar.
Stepan Arkadjevitsj, som i likhet med alla skuldmedvetna äkta
män var mycket mån om hustruns komfort, hade också själv
avsynat huset och givit tillsägelse om allt, som enligt hans åsikt
behövdes. Enligt hans åsikt måste samtliga möbler överklädas med
kretong, gardiner sättas upp, trädgården ställas i ordning,
blommor planteras i den och en liten bro byggas över dammen, men han
glömde mycket annat, som var nödvändigt och som Darja
sedermera saknade i allra högsta grad.

Ehuru Stepan Arkadjevitsj lade sig vinn om att vara en
omtänk-som fader och make, så förmådde han ändå inte fasthålla den
tanken, att han hade hustru och barn. Han hade en ungkarls
böjelser och inrättade sig helt och hållet därefter. Då han kommit
tillbaka till Moskva, förklarade han med stolthet för sin hustru, att
alla förberedelser voro vidtagna och att huset skulle komma att
se ut som ett juvelskrin, och han rådde henne enträget till att flytta
ut dit. Att hans hustru flyttade ut på landet, var för Stepan
Arkadjevitsj i många hänseenden angenämt och önskvärt; för barnen
var det hälsosamt, utgifterna blevo mindre, och han själv kände sig
friare. Darja å sin sida var av den åsikten, att lantvistelsen var
rent av nödvändig för barnen, i all synnerhet för den lilla flickan,
som inte ville hämta sig riktigt efter scharlakansfebern. Dessutom
gladde hon sig åt att slippa ifrån alla de små förödmjukelserna,
små-skulderna hos vedhandlaren, fiskhandlaren och skomakaren, ty
dessa skulder voro henne en pina. Dessutom önskade hon att
komma ut på landet, därför att hon hoppades kunna övertala sin syster
Katja att komma till henne. Den sistnämnda skulle mot mitten
av sommaren komma tillbaka från utlandet, och doktorn hade
föreskrivit henne kalla bad. Katja skrev även från badorten, att
ingenting skulle kunna bereda henne ett större nöje än att
tillbringa sommaren tillsammans med Darja på Jerguschovo, där de hade
en massa gemensamma barndomsminnen.

Till en början fick Darja uppleva en mycket otrevlig tid på
landet. Hon hade som barn bott på landet och sedan den tiden haft
den föreställningen, att livet på landet var liktydigt med befrielse
från allt obehag i staden, att livet där. om också inte roligt (och
det tröstade Darja sig lätt över) i stället var billigt och
komfortabelt; man hade ju allt, man behövde, och för barnen var det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 03:54:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tlannakar/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free