Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vägrade att erkänna den. Han såg sig i andanom
ligga dödssjuk, såg sin tant böja sig ned öfver honom
och tigga om ett enda förlåtande ord; men han bara
vände sig mot väggen och dog utan att ha uttalat
detta ord. Å, hvad det skulle göra henne godt!
Och så utmålade han för sig själf en annan tafla,
hur han bars hem från floden, död, med lockarna
genomvåta, de stackars händerna orörliga för alltid
och det sårade hjärtat i ro. Hur hon då skulle
kasta sig öfver honom, hur hennes tårar skulle
falla som regn och hennes läppar bedja Gud att låta
henne få tillbaka sin gosse, som hon aldrig, aldrig
mera skulle behandla illa! Men han skulle ligga där
kall och blek — en stackars liten martyr, hvars
lidanden nu nått ett slut. Med dessa sina djupt
rörande drömmar skrufvade han upp sig till en sådan
känslostämning, att han måste svälja oupphörligt,
så nära var han att kväfvas, och hans ögon simmade i
en våt dimma, som flödade öfver, då han blinkade,
och rann ned och tillrade från nästippen.
Och omhuldandet af dessa hans sorger var en
så hög njutning för honom, att han icke kunde
fördraga, att någon världslig glädje eller störande
munterhet gjorde intrång på den; den var för helig för en
sådan beröring, och därför, när hans kusin Mary
kom indansande i rummet, sprittande af förtjusning
öfver att vara hemma igen efter en veckas — som
synts som en hel evighet — besök på landet, så
steg han upp och vandrade i moln och mörker ut
genom den ena dörren, medan hon kom med sång
och solsken genom den andra.
Han vandrade långt bort från de platser, där
pojkar brukade hålla till, och sökte upp ensliga
ställen, som stodo i samklang med hans
sinnesstämning. En flotte af stockar i floden inbjöd
honom, och han satte sig på dess yttersta kant och
betraktade flodens dystra vidd och bara önskade, att
han kunnat drunkna genast och omedvetet, utan
att det behöfde ske på det gamla vanliga, otrefliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
