Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
sig fram for att äter bemägtiga sig det, omfattades han bak-
ifrån af munken, som, lurande likt en tiger på sitt rof,
stod vid sidan och ryckte gubben upp, så att yxans skaft
gled ur hans hand. Munken höjde nu sitt blodiga svärd
-för att offra den afväpnade gubben åt döden; men då
sprang Måns Hane fram, höll Erlandssons upplyfta ann
tillbaka och slungade den blodtörstige med häftighet bort
ifrån den gamle mannen, som utmattad nedsjönk till golf-
vet bredvid den fallne Axel.
»Låt bli det der, ärevördige fader Per!» — sade Hane
till munken. »Jag vill också hafva ett ord med i laget,
och nu är det jag som har befälet, fader Per ! Förstår ni,
fader Per? Och hvad er beträffar, bussar, så hören på!
Jag vill berätta någonting för eder! Den, som icke har
lust att höra på, kan lita på att min klubba skail öppna
öronen på honom. Nu till saken: Jag vill icke lägga min
band på den gamle värnlöse mannen, icke en gång om
jag träffade honom väpnad och färdig till försvar. Om
han ock har förgripit sig emot det nötet Nisse i Hullingsvi,
så vill jag likväl icke vara hans bödel, jag är honom tack
skyldig så länge jag lefver. Då jag för sju år sedan var
fogelfri och irrade omkring på Gotland, lemnade jag min
fader qvar hemma i stugan. Gud skall veta att jag haft be-
svär med gubben och att det kostade på mig att öfverge
honom i sin nöd. Han var lam af gikt och kunde ingen-
ting förtjena, och nu måste jag till på köpet mista allt
mitt, så att det såg ut som om gubben skulle komma att
svälta ihjel. Då låg han länge öfvergifven af hela verlden,
till dess hungern dref honom upp ur sin säng och ut.
Han kröp omkring från hus till hus och tiggde en bit bröd ;
men jag var fogelfri och borta, och derför fann gamle far
öfverallt tillslutna dörrar. Gubben kom stapplande hit
till Wåxtorp genom skogen och ville svälta ihjel här vid
gamle Arvids dörr. Men då fick gamle Arvid se honom
och lät bära in honom i sin stuga och gaf honom mat och
dryck och nattläger, icke vid spiseln, utan i en säng. Se-
dan lät han bära honom tillbaka till vår stuga och legde
en piga, som sörjde för gubben och gaf honom mat. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
