Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:o) else = mlågt. nisse (enisse)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Skepelse, fsv. skipilsi, mlågt. schippenisse, schippnisse
(schippense), scheppenisse f. skapnad, beskaffenhet.
Skickelse, mlågt. schickenisse f. ordning, anordning; hvaraf
a) öde b) form, gestalt, jfr d. skikkelse.
Smädelse, sammans. försmädelse, fsv. forsmailsi,
forsmäilsi (Kg. Styr.); mlågt. smadenisse och smenisse f. (egentl. två
särskilda ord, jfr de svenska från lågtyskan lånade verben smäda,
försmäda, samt försmå, det senare = nht. schmähen.)
Spökelse n., mlågt. spokcenisse (spokense) n. Jfr dock
äfven ndl. spooksel.
Dessutom kunna vi tillägga några fornsvenska och danska
former, till hvilka vi funnit eller torde få antaga lågtyska
förebilder på -nisse, nämligen:
Fsv. derwilsi, fordervilsi (Kg. Styr.), d. fordœrvelse, mlågt.
vorderfnisse; fsv. forradhilsi, forrädhilsi (Kg. Styr.), mlågt.
vorretnisse; fsv. forstandilsi (Kg. Styr.) jfr nht. verständniss
(neutr.); förfärilse (Ol. Petr. Krönika) d. forfœrdelse, mlågt.
vorvernisse; fsv. wärilsi skydd (Kg. Styr.), mlågt. wernisse.
D. begravelse, mlågt. begravenisse f.; betegnelse, mlågt.
betekenisse f.; bewœgelse, mlågt. bewegenisse, bewechnisse f.;
lettelse, jfr mlågt. lichtnisse f.; forlovelse, jfr mlågt. lovenisse,
lofnisse f. löfte; undfangelse, jfr ndl. ontvangenis, nht
empfängniss; dessutom betingelse, hvilket väl närmast motsvarar
mlågt. gedingenisse n. öfverenskommelse, ehuru därjämte
finnes mlågt. dingelse, m. fl. former (se ofvan).
Sannolikt torde med fullständigare lågtyska källor än som
stått oss till buds och mera genomgående undersökningar listan
på nordiska ord på -else lånade af lågtyska på -nisse,
isynnerhet i äldre svenskan och i danskan, kunna betydligt ökas. Den
ofvan meddelade torde i alla fall vara stor nog, att något
tvifvel ej kan råda om riktigheten af vårt påstående, att
hufvudmassan af svenska och danska ord på -else är framkallad
genom inverkan af den lågtyska ändeisen -nisse. Härmed är
naturligtvis icke sagdt, att de flesta nordiska ord på -else äro
lånade. Långt därifrån. Redan 1400:talets svenska skrifter,
sådana som Bonaventura, Hel. Bernhards skrifter, Suso o. dyl.
hvimla af ord på ilsi, ilse, afledda af rent nordiska
verbalstammar. Orden på ilse voro på denna tid, åtminstone i dylika
religiösa uppbyggelseskrifter, vida allmännare än nu. Sannolikt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
