- Project Runeberg -  Sverige under partitidhvarfvet, från år 1718 till år 1809 /
367

(1879) [MARC] Author: Rudolf Tengberg, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

stället for att med kraft gripa verket an riktade han nästan hela sin
uppmärksamhet pi Preussen, livars konung Friedrich Wilhelm III genom att
for-blifva neutral ådragit sig hans synnerliga ovilja. Af harm öfver, att Napoléon
erhållit den preussiska svarta örns orden, afsade han sig i april 1805 för egen
del detta hederstecken, och sedan han sent omsider den 2 november ankommit
till Stralsund, förmådde honom én ny tvist med Preussen ej blott att afsäga sig
det gemensamma öfverbefälet, utan äfven att med hufvudstvrkan af den svenska
arnieen förblifva overksam i Pommern i stället för att understödja de ryska
trupperna, som 16 000 man starka infallit i Hannover. Så gick en dyrbar
tid förlorad, och då han i december slutligen med omkring 6 000 man
framryckte till trakten omkring Elbe, var det stora förbundet genom Napoléous
beslutsamhet och snille redan så godt som sprängdt. Den 17 oktober hade
nämligen denne vid Ulm tvungit en
österrikisk här om 23000 man att
sträcka gevär, hvarefter han genom
den lysande segern vid Austerlitz
öfver Österrikes och Rysslands förenade
härar (den 2 december) tvang det först
liämda riket till den förödmjukande
freden i Pressburg den 26 december.

Under sådana förhållanden var
hela fålttågsplanen förfelad, men då
Friedrich Wilhelm nu af Napoléon lät
förmå sig att besätta Hannover och
dess biland Lauenburg, förklarade
Gustaf Adolf, att han ämnade skydda
det sist nämda landet åt dess laglige
lierre, konungen af England.
Förgäf-ves uppmanade honom sjelfva den
engelska regeringen att afstå från denna
dåraktiga föresats, som lätt kunde
inveckla honom i krig med Preussen.

Gustaf Adolf förblef obeveklig, men i stället för att med kraft söka
genomföra sitt beslut återvände han med hufvudstyrkan till Pommern och
qvarlem-nade blott en kår af 1000—2 000 man i Lauenburg. Följden häraf blef, att
denna den 23 april 1806 af preussarne trängdes ur landet, hvarefter Gustaf Adolf
lät förklara de preussiska hamnarna i blockad. Midt under dessa förvecklingar
företog han sig att med anledning af det tyska rikets upplösning, som 1806
blef en följd af freden i Pressburg, fullständigt införlifva det svenska
Pommern med Sverige, en åtgärd, som, om den också var politiskt oklok, dock
åsyftade en helsosam förändring, nämligen lifegenskapens upphäfvande i denna
provins.

Emellertid undveks det redan så godt som utbrutna kriget mellan
Sverige och Preussen, då det sist nämda riket mot hösten 1806 äfven bröt med

256. Napoléon I, fransmännens kejsare
(1709-1821).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 04:22:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/trsh5/0379.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free