Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
50
TRONS SEGRAR. 50.
Då nu korsfästelsen var så
avskyvärd för både judar och greker, varför
valde då Gud för sin Son just detta
»att bliva upphängd på trä» såsom
det dödssätt, varigenom han skulle dö
för hela världens synd? Varför till
frälsningsmedel utvälja en väg, som
gick rakt emot de starkaste
fördomarna och den djupaste avskyn hos
de tvenne folkslag, vilka
representerade hela människosläktet? Från den
mänskliga visdomens synpunkt måste
ju detta i sanning te sig som
dårskap, men efter hand som Guds ljus
över Golgata gives oss, så upptäcka
vi, att det »dåraktiga från Gud är
visare än människorna.»
Det faktum, att »upphängning på
trä» var det av Gud förutbestämda
dödssättet för hans Son — i trots
av den vanära, som vidlådde en så»lan
död — innebär med nödvändighet, att
trät eller »korset» intog en yttent
viktig plats i Guds återlösningsplan. Jag
har läst en mycket klar och belysande
predikan över »lagens förbannelse»,
som förklarar detta och även delvis
besvarar ovanstående fråga. Författaren
påpekar först med vilken osviklig
visdom och takt aposteln Paulus allticl
bemötte sina åhörare, och huru
försiktig han var, då han stod inför ett
nytt auditorium, att icke onödigtvis
såra dem, men hurusom han dock,
då han kom till Korint och visste,
att hans åhörare bestodo av judar, gre- *
ker och romare, likväl icke avstod från
att nämna korsfästelsen genom att
säga: »Kristus och honom såsom
dödad», utan sade: »Kristus och
honom såsom korsfäst», fullt
medveten därom att detta var ett
synnerligen frånstötande ämne.
Och ännu i det tjugonde
århundradet har korsets anstötlighet icke
upphört, utan det föreligger en frestelse
även nu att säga: »Kristus och
honom såsom dödad» hellre än att
säga: »Kristus och h o n o m s
å-o m k o r s f ä s t.» Ty även nu fö-
refalla själva orden »korsfäst»
och-»kors» motbjudande för många. För
somliga på grund av att »korset» för
dem blivit förknippat med »krucifixet»,
för andra återigen, emedan de frukta
att framhållandet av korset skall
skymma korsets Kristus, och emedan de
föredraga att tänka sig den
uppstånd-lie och himlafarne Herren såsom den
med vilken de hava att göra.
»Kristus hänger icke på korset nu», säga
de, och »Jesus och uppståndelsen» var
pingstens budskap. Detta är ju
sant, och betänkligheterna äro
berättigade, blott de icke förleda sådana
troende till att alldeles utesluta korset
från dess grundläggande plats i deras
liv, genom att säga: »korset ligger nu
bakom oss och vi leva nu
uteslutande i uppståndelsens kraft» och så
glömma, att uppståndelsens
livgivande kraft i själva verket endast kan
bli känd i erfarenheten därigenom,
att korsets kraft djupare genomtränger
livet.
Med »förkunnelsen om korset-)
menas dock icke vare sig »krucifixet»
eller »korset» förutan dess Kristus,,
utan det apostoliska budskapet, att
»talet om korset» är en »Guds kraft»
både till frälsning och till helgelse,
och att erfarenhetskännedomen av
»Jesus och uppståndelsen» beror på
ett djupare likbildande med honom i
hans död och på en fullare tillägnelse
av lians på korset fullbordade verk..
Uppståndelsen var inseglet på men
icke orsaken till hans återlöstas
frälsning. Visserligen var förkunnelsen om
»Jesus och uppståndelsen» det
budskap, som apostlarna och de första
kristna framburo i den första
församlingens tid; dock finna vi av många
ställen i Apostlagärningarna, att
deras förkunnelse av Jesus
uttryckligen betydde Jesus korsfäst
såväl som uppstånden. Läs Apg. 2: 23,
3: 15, 4: 10, 5: 30, 7: 52, 10: 391
Dessa ställen visa alla, huru
korsfästelsen blev framhållen med genom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
