Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - D - dennoch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detail
diok
Detail, -s, n. detalj, enskildhet, -handel, t»,
minuthandel, -händler, ra. minuthandlare,
-försäljare. -Iferen, sv. tr. o. tfr. å. 1.
omständligt beskrifva, genomgå. 2. sälja i
minut, -list, -en, -Verkäufer - Detailhändler.
determinieren, sv. tr. begränsa, bestämma.
cleuclit(e) =» dünkt[e) af dünken.
Deut, -e, m. deut (holländskt skiljemynt). Nicht
einen ** icke ett rundstycke, icke ett grand,
-eléi, -en, fl. spetsfundig, hårdragen
tydning, hårklyfveri, ord rytteri, -ein, sv. tr. o.
itr. h. tyda spetsfundigt, rida på ord,
förtyda. -en, sv. I. itr. k. 1. peka, visa» 2. Auf
etw. (ack.) ~ tyda på, antyda, vara förebud
för ngt. II. tr. 1. tyda, förklara, uttyda,
Etw. tief ~ uttyda ngt på ett djupsinnigt
sätt. 2. tyda, utlägga, t. ex. alles zum besten,
aufs beste: allt till det bästa. 3. Etw. auf
jn «-v tillämpa ngt på ngn. III, rfl. 1. visa
sig, blifva synlig. 2. Etw. deutet sich leicht:
ngt är lätt att tyda. -er, -, m. 1. uttydare,
tolk. 2. pekpinne, -lich, a. tydlig, -lichkeit,
fl. tydlighet,
deutsch, I. a. tysk. II. n. oböji. utom 1 <tillin,
omedelbart efter best. art., föregången af en prep., tyska
(språket), t. ex. das ~ der heutigen Zeit:
nutidens tyska, im heutigen ~ i nutidens
tyska, men: im "ven: i tyskan; aus gutem
Französisch in schlechtes ~ übersetzen:
öf-versätta från god franska till dålig tyska,
men.* aus dem Französischen ins : från
franskan till tyskan. Er spricht gut ^ han
talar tyska bra, aufl o, på tyska, -heit, fl.
egenskapen att vara tysk, tyskt sätt, tyskt
skaplynne, tysk egendomlighet, -land, -s,
0, n. Tyskland, -t[h]um, n. tysk
nationalitet, tyskt väsen. -t[h jümeléi, -en, fl.
tyske-ri. -t[h jümeln, sv. itr. h. bära sitt tyska sätt
till torgs, äfias efter tysk egendomlighet.
-t[h jümler, -, m. tyskvurm. -t[hjumlich, a.
som har tysk karaktär.
Deutung, fl. tydning, uttydning, tolkning.
Devise, -ra, fl. valspråk, devis.
Dezémber, -, m. december,
dgl. förkortn. =*» dergleichen.
d. h. förkortn. =» dos heiflst: det, vill säga (d. v. s).
d. I. förkortn. = das ist: det är (d. ä.), det vill
säga (d. v. s.).
diabolisch, a. djäfvulsk.
Dlac- te Dia k-,
Diadém, -e, n. diadem.
Diagonale, -n, fl. mat. diagonal.
Diakon, -.? ei. -en, -en, m. se Diakonus. -åt, -e, n.
en diakons ämbete, komministratur. -ISS8,
-n, -issin, -nen, j. diakonisfk.
Dlåkonus, -önen, m. diakon, komminister,
diakritisch, a. diakritisk, utmärkande.
Dialékt, -e, m. dialekt, munart, landsmål,
folkmål. -ik, -en, fl. dialektik, logisk skärpa,
-iker, -, m. dialektiker, -isch, o. dialektisk,
a) dialekt-, landsmåls-, b) logisk, fintlig.
Dialog, -e, m. samtal, dialog, -isch, a.
dialogisk, i form af samtal, -isieren, sv. tr.
framställa i form af samtal.
Diamant, -e[ra], m. diamant, -en, a. af
diamant, diamant-, -ve Hochzeit:
diamantbröllop. -staub, m. diamantpulver.
Diameter, -, m. mat. diameter,
diam||etral, -etrålisch, -étrisch, a. diametral.
Diårium, -um[s],- en, n. dagbok; diarium, kladd.
Diarrhoe, -ra, f. diarré, utsot.
Diät, I. -en, fl. 1. O, diet. 2. plur.
dagtraktamente, dagaflöuing. II. adv. o* leben:
iakttaga, hålla diet. -år, -e, -årius, -us, -i ei. -en,
m. extraordinarie (tjänsteman), -étisch, a.
dietetisk, diet-, hälso-.
dicht, a. tät, om ki&der: ’v anliegen: sitta åt,
~ bei, an: tätt invid, hinter: tätt
efter, <*» hinter jm her sein: vara i hälarne
på ngn. -ärt, fl. diktart, -behaart, a.
tät-hårig. -belaubt, a. löf rik, lummig,
-bewachsen, a. tätt bevuxen, -e, -n, fl. täthet,
fasthet, -en, sv. a) tr. göra tät, täta, dikta,
drif va. b) tr. o. itr. h. 1. rikta tankarne (på),
tänka (på). Sein ganzes o, und Trachten:
all hans diktan och traktan. 2. författa,
dikta. 3. uttänka, uppdikta, hitta på. -er,
-, m. skald, poet, författare, -erärt, fl. 1.
art skalder, 2. Nach ~ efter skaldernas
sätt. -erflug, 77i. poetisk flygt. -ergäbe,/,
skal-degåfva. -erin, -nen,fl. författarinna, -erisch,
a. poetisk, -eriing, -e, m. F rim ma re,
dus-sinpoet. -erschwung, m. poetisk lyftning,
-erwerk, n. skaldeverk, skaldestycke,
poetiskt alster, -gedrängt, a. tät,
sammanträngd, hoppackad, -geschärt, a. i täta
skaror. -geschlossen, a. fast, hårdt
sammansluten. -heit, -igkeit,/. täthet, fasthet, -kunst,
fl. skaldekonst, -laubig, a. lummig, -ung,/.
1. diktande, diktning; dikt, 2. uppfinning,
påhitt, lögn. -ungsärt, fl. diktart, -ungsgabe,
fl. skaldegåfva.
dick, a. 1. tjock. F ~er: tjocking, parvel,
o>e Milch: sur mjölk, filmjölk, o>e Luft:
tung, tryckande luft, durch ~ und dünn:
gnm skog och mark, träsk och snår, biid.
mit jm durch ~ und dünn gehen: följa ngn i
alla väder, i sorg och glädje, p sich *v<
essen: äta sig öfvermätt, biid. etw. o, haben:
vara trött på, hafva fått nog af ngt,
Freunde: såta vänner, das Griechische sitzt
bei ihm nicht so han är just ej så slängd i
grekiskan, »v thunei. sich machen mit etw.:
brösta sig med ngt, er hat es ~ hinter den
Ohren: han har en räf bakom örat, er hat
ein o>es Fell ei. eine ~e Haut: han har en
bred rygg, han tål hvad han får, einen ~en
Kopfl haben: vara tjockhufvad, tjurhufvad,
ordspr. das o>ste Ende kommt nach: ändan
kröner verket ei. det kommer surt efter. 2.
svullen, uppsväld, t. ex. ein o,es Gesicht
haben: vara svullen 1 ansigtet, *»é »i. ^ge-
föreg&rude uppslagsord. * åkta sms. 0 saknar plur. f
R— 195271. Tysk tvnsk ekoiordbok.
har omljud. F familjärt, P la«re «pri» $ trln«1r*> brukligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
