- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
23

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den gamla gården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och tak. Skuggorna voro orörliga som de sittande
själva, och dock var det, som om skuggorna ägt
liv, och de levande vant döda. Mycket länge
sutto de båda så, och när till sist den ena skuggan
började röra sig och stiga högre, så att hon
skuggade över takets halva bredd, då begynte
också Inga Persdotter att tala.

»Jag har tänkt på detta länge nu», sade hon,
»ty den tid måste en gång komma, då du skall
gifta dig. Du är tjugusex år fyllda, och du
behöver en hustru, som sköter om gården och tar
vara på ditt. Du kan få många, ty du är ung
och ser bra ut, och gården är icke dålig. Du
kan få en rik kvinna, om du endast vill. Och
här behövs nya penningar i gården. Allting blir
år för år dyrare, och ej heller arbetar folket
längre så villigt som förr. Därför hade jag tänkt,
att du skulle se dig om efter en hustru.»

Nils såg icke upp, när modem tystnade, och
han rörde sig icke. Skuggan bakom honom
förblev lika orörlig som förut. Han satt och
grubb-lade över moderns ord, och han kunde icke förstå
dem. Ehuru han eljest trodde henne i allt, kunde
han dock icke nu tro, att modem på allvar önskade
detta. En misstanke flög genom hans själ, att
modern talat så endast för att frampressa
bekännelsen om de hemliga tankar, vilka de sista
dagarna plågat honom. Därför ville han känna
sig för.

»Vad skulle det då bli av dig?» sade han.

När han sagt detta, undslapp honom en suck.
Ty han förstod, att en hustru ensam kunde lyfta
från hans skuldror den skam, som tryckte honom.
Inga Persdotter hörde sucken och förstod den.
Hon ryckte till, så att den mörka skuggan
bakom henne rörde sig som i darrning. Men hon
betvang sig och svarade:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free