- Project Runeberg -  Nils Tufvesson och hans moder /
38

(1912) [MARC] Author: Gustaf af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkets fädra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kropp sund, blev hon ungmö och kvinna utan
övergång nästan, och även hennes sinnen
slumrade, emedan intet hade väckt dem. Just därför
att hon var sa oberörd och liksom ingenting ville
veta, fanns det också något hos henne, som höll
männen borta. De sågo henne och närmadc sig
först, men då intet gensvar kom, gingo de henne
lill sist förbi, undrande över, att hon icke var
som de andra.

Men längtade gjorde Elin, och aldrig hade
hon tänkt, att hon skulle dö ogift. Drömmarna
hade lärt henne det, och fastän hon knappast
visste, vad hon själv önskade, längtade hon att
finna en man, som hon kunde hålla av. Hela
världen, tyckte hon, blev öde, om hon en gång
skulle behöva uppgiva detta hopp. Elin kunde
tänka på sin mor och på sin far, och hon visste,
att fadern var för henne allt och modern intet.
Hon lät i inbillningen alla män och kvinnor, hon
kände, träda fram för sin blick, och alltid stod
det för henne så, att vad en man var, det kunde
en kvinna aldrig bliva. Liten kände hon sig,
när hon drömde sig en man att älska, och aldrig
kände hon sig mera lycklig än då. Ty en sådan
man ville hon finna, en sådan, som hon ej kunde
få ord för att beskriva, men som mötte henne
i drömmen. Mot honom skulle hon alltid vara öm
och god, och han skulle kyssa henne, som ingen
förut hade gjort. Elin undrade, om han skulle
vara hårdhänt mot henne, och om det skulle
göra mycket ont. Men hon ville fördraga det,
om hon blott kunde få älska, och för varje man,
som hon sett närma sig henne, undrade hon,
om det ej skulle vara henne möjligt att hålla
av just honom. Var gång hon märkte, att hon
icke kunde, sörjde hon bittert, och inom sig såg
hon klart, att måste hon leva länge så, utan
någon att älska, då var hon icke duglig till något.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 18:28:40 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tufvesson/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free