- Project Runeberg -  Tvångströjan /
120

(1916) Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Naturligtvis är det svagt. Det var endast hvad man
kunde vänta. Hutchins har rätt. Karlen simulerar.»

Han lyfte med tummen upp mitt ena ögonlock,
hvarefter jag slog upp mitt andra öga och såg upp på
gruppen, som lutade sig öfver mig.

»Hvad är det jag sa’?» utbrast doktor Jackson
triumferande.

Och fastän jag tyckte, att mitt ansikte måste brista
sönder af ansträngning, uppbjöd jag hela min viljekraft
och smålog.

De gåfvo mig vatten och jag drack begärligt. Man
måste komma ihåg, att jag hela tiden låg hjälplös på
rygg med armarna tryckta intill kroppen innanför
tvångströjan. Då de bjödo mig föda — torrt fängelsebröd —,
skakade jag på hufvudet. Jag tillslöt ögonen för att
antyda, att jag var trött på deras sällskap. Smärtan vid
detta mitt partiella återvändande till lifvet var olidlig.
Jag kände, att min kropp höll på att vakna ur sin
domning. I halsmusklerna och bröstkorgen öfver hjärtat
hade jag skärande smärtor. Och i min hjärna hade jag
ett klart minne af, att Philippa väntade mig i stora salen,
och jag längtade att få försätta mig tillbaka till den
halfva dag och den halfva natt jag nyss framlefvat i den
gamla tidens Frankrike.

Medan de ännu stodo kvar omkring mig, sökte jag
därför utplåna den lefvande delen af min kropp ur mitt
medvetande. Jag hade brådtom att få ge mig af, men
direktör Athertons röst hejdade mig.

»Har ni några klagomål att framställa?» frågade han.

Jag var blott rädd för en sak, nämligen att de skulle
ta af mig tvångströjan, så att man kan förstå, att mitt
svar ej förestafvades af trots, utan var afsedt att
förekomma uppsnörandet.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:18:01 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tvangstroj/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free