Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
— Tackar ödmjukast! — sade kungen leende.
Jernberg fortfor:
— När ingen ofredar honom är han så fredlig
som en nyfödd ankunge, men har han väl hunnit att
bli varm i ett slagsmål, så slår han ned alla, som
komma honom i vägen.
— Stryk ska de ha, lymlarna! — mumlade
Janne mellan tänderna.
— När han om söndagarna är tvättad och ny-
rakad, ser han nästan så fin ut som en sergeant eller
en bodbetjent, — försäkrade smeden, som rigtigt
föresatt sig att i ljuset framdraga sin skyddslings
goda sidor.
■— Det tror jag nog, — bekräftade kungen, som
hade svårt för att hålla sig allvarsam, — det kan
man se på honom.
— Ja, icke sannt.
— Kominer aldrig annat i fråga, — mumlade
Janne.
— Kan nu, — frågade den gamle borgarn lifligt,
— en smeddotter önska sig en bättre man? Med.
sina starka armar kan han föda henne, med sina
knytnäfvar beskydda henne, och när han tvättat soten,
hvilken för öfrigt aldrig miskläder en menniska, af
sig, så kan han sätta hvilket flickbjerta som helst i
brand.
— Med undantag kanske af det enda, som han
helst af alla ville antända, — svarade kungen.
- Bah!
Så går det ofta till här i verlden,
Men sådana dumheter vilja vi icke veta af
i Småköping, — utbrast smeden förtrytsamt. — Der
skall en hicka älska den man, som hennes föraldrar
åt henne utsett . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
