Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tidvattnet - Malströmmen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
147
eller Skylla i sin håla,
–––-»det skällande odjur.–––-
Sex par fötter inalles hon har, vanskapliga alla,
sex långräckande halsar jämväl och envar med ett hiskligt
huvud försedd, i vars gap tre rader av tänder det glimmar,
starka och sittande tätt och av svarta förgörelsen fulla.
Hälften av kroppen hon håller försänkt uti djupet av hålan,
men sina huvuden sträcker hon fram ur den rysliga avgrund;
Aldrig en seglare skrutit ännu, att med skeppet han oskadd
henne har kommit förbi, ty med varje sitt gap har då Skylla
snappat en man som sitt rov från det mörkblåstammiga skeppet.»
Så hemska som i de gamles fantasi äro dessa strömvirvlar
emellertid alls icke. Tidvattensströmningarna i Messinasundet
uppnå en hastighet av 1,5-3,5, på sina ställen till och med 5
meter i sekunden, och flodhöjden växlar mellan 5 och 45
centimeter. Farliga äro de berömda virvlarna icke, ehuru fartygen
gärna undvika dem för att icke utsättas för alltför häftiga
stötar.
Farligare blir däremot tidtals den likaledes mycket omtalade
Malströmmen, som av Leopold von Buch beskrives på följande
sätt: »I alla sund mellan Lofotens öar strömmar havsvattnet
såsom den starkaste, forsande flod, och där ebbens fall icke kan
utsträckas genom så långa kanaler, uppstår en verklig katarakt:
den bekanta Malströmmen vid Moskén och Väröe. Dessa
strömmar och detta fall ändra fördenskull riktning fyra gånger om
dagen, allteftersom flod eller ebb driver bort vattnet; men
egentligen farlig och stor och förskräckande blir Malströmmen endast
då nordvästvinden blåser emot ebbens riktning. Då kämpa vågor
mot vågor, torna upp sig, vrida sig i virvlar och draga ned i
avgrunden fiskare och båtar, som närma sig densamma. Och endast
då hör man också strömmens brus och dån många mil ut till
sjöss. Sommartiden förekomma emellertid icke sådana häftiga
vindar; strömmen är då icke heller synnerligen fruktad och
hindrar icke samfärdseln mellan invånarna på Väröe och Moskenöe.»
Havets ebb och flod spela visserligen fortfarande en
anmärkningsvärd roll i det växelspel, som de oupphörliga förändringarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
