Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Rusdrycker - Bostäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
trakter bli beboeliga. Is och kolsyrevatten ersätta
källare och brunnar, två saker, som i stora städer
bli allt svårare att åstadkomma.
Det var först genom de kemiska vetenskapernas
utbildning och den lättnad, jernvägarna, ångbåtsfarten
och den elektriska telegrafen gifvit samfärdseln,
som två grundvilkor för ett sundt lefnadssätt kunde
uppfyllas.
Englands jordbrukssystem är det fullkomligaste
och dess ladugårdsskötsel ingen handtering för
den okunnige; båda äro uppgifter för vetenskapligt
bildade män. Visserligen har äfven i Kina och Japan
landtbruket hunnit en hög grad af fullkomlighet, men
härvid råder den himmelsvida åtskilnaden, att der,
hos det passiva folket, endast den yttersta nöd,
överbefolkningen, fruktan för hungersdöd, varit
lärmästarinna, medan de aktiva germanernas åkerbruk
är en frukt af deras sträfvanden att utforska de oss
omgifvande tingens inre väsen.
Den aktiva menniskan intager en friare och värdigare
ställning till naturen. Kinesen måste jorden gifva
hvad han vill ha: emellan jorden och hennes brukare
pågår en strid på lif och död. Germanen deremot frågar
först. Hans fordringar ha en högre bevekelsegrund
än blotta nöden. Han har redan höjt sig öfver sina
djuriska drifter, och den frihet, han derigenom
erhållit, gör honom mäktig af en oändlig utbildning.
Bostad. Det behof, som näst efter krafvet på
mat och dryck gör sig gällande hos menniskan, är
behofvet af hvila. Hennes syselsättningar må vara af
aldrig så enkel natur, ja, till och med om hon blott
vegeterar, inträder dock en förändring i tillstånd,
i det kroppen småningom slappas och af sig sjelf
faller i sömn. Redan växten har en omvexling mellan
vakande och sömn. Hos djuret är denna omvexling mera
utpräglad, och menniskan är underkastad alldeles samma
lag. Denna förändring är af så rent sinlig art, så
helt och hållet betingad och framkallad af vår kropps
inrättning, att ett uppror deremot är oförnuftigt. Man
kan lika litet vänja sig af med att sofva, som man kan
vänja sig af med att äta. Men i tillfredsställandet
af detta naturbehof har menniskan fått sig öppnadt
ett vidsträckt fält till sjelfförädling.
Den råa menniskan, som tillbringar sitt lif i en
yppig, på födoämnen rik skog eller på öppna, öfver
allt sig lika kuster, sofver, der tröttheten faller
öfver henne. Den omgifvande naturen, öfver allt den
samma, ger intet visst ställe företrädet.
Menniskan i sitt första kulturskede står i sjelfva
verket i detta hänseende ännu under räfven, som hvar
afton uppsöker sin kula, och långt under flyttfågeln,
som, till och med efter lång frånvaro, af någonting
liknande hemkänsla föres tillbaka till den kända
grenen. Urskogarnas invånare ger slingerväxternas
täta nätverk öfver allt det skygd, han behöfver för
att kunna motstå äfven det oblidaste väder. Först då
köld och ihållande regnskurar förena sig med hunger
och utmattning, lyckas det dem att tvinga den tröga
urmenniskan att skaffa sig ett hviloställe, hvarur
bostaden sedermera utbildar sig.
Papagoerna i Sydamerikas skogar sofva i gropar, som
de anbragt i marken; om vintern göra de upp eld deri
för att uppvärma dem och sträcka så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
