Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kristendomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till sina slutsatsers utgångspunkt och pröfvosten
och derigenom för naturforskningen utpekade den
väg, hvarpå hon nu vandrar. Förde det oss ej för
långt, skulle vi kunna anföra ett stort antal icke
blott framstående namn, utan äfven epokgörande
upptäckter. Som de vigtigaste vilja vi har nämna
framstegen inom algebran, den räknande och iakttagande
astronomin samt framställandet af en mängd olika
preparat, svafvelsyra, salpetersyra, kungsvatten,
alkohol, qvicksilfverssalt och föreningar af många
slags metalloxider, hvarigenom en ny vetenskap,
kemin, grundlades. I inledningen till andra bandet,
som ger en kort öfversigt af fysikens utveckling,
och till det fjerde, som lemnar ett kort sammandrag af
kemins historia, är ämnet åtminstone något utförligare
behandladt.
Liksom araberna tillegnade sig och utvidgade den
egyptiska och sedermera i en vida betydelsefullare
grad den grekiska bildningen, var det äfven de,
som gjorde orienten och sedermera de italienska och
spanska kusterna bekanta med indernas vetande. Genom
deras vidsträckta handel spreds kännedomen om
det indiska talsystemet, ett af den matematiska
vetenskapens väsentligaste hjelpmedel.
På detta sätt reste sig kulturen åter vid Medelhafvet.
Men hennes vågor slogo öfver stranden och uppfriskade
äfven det vestra Europas länder. Öfver Spanien,
Portugal och Frankrike, som genom romerska legioner
och kolonier blifvit riktade med bygnadsverk,
vägar, bad och skolor, genom grekiska och arabiska
köpmän och vetenskapsmän sett sin synkrets vidgad
och såsom verksamma mellanled redan sjelfva blifvit
indragna i verldshandeln, spredos nu kulturfröna till
det inre Europa och framför allt till Tyskland.
Germanerna, en från Asien invandrad stam, i hvars
sträfva, kraftiga yttre de förändrade klimatiska
förhållandena hade en mycket väsentlig andel, måste
vi vid denna tid, dä de genom yttre inflytelser
förbereddes för kulturen, tänka oss som stående på
ungefär samma grad af bildning och sedlig åskådning,
som vi ännu i dag finna hos tsjerkesserna. Romarnas
sluga krigssätt kunde väl föra deras särskilda
folkstammar bakom ljuset, deras inbördes afund kunde
väl hindra en gemensam handling och öfverlemna
ett folk i högsta blomman af sin ungdomskraft,
men oerfaret och rått, åt en nations herravälde,
som redan förirrat sig på afvägar från den naturliga
folk utvecklingens mål. Men redan i denna motsats i
lynne låg en tvingande orsak, hvarför germanerna, så
snart de hunnit till medvetande af sin egen kraft,
måste kasta af sig det romerska inflytandet, och
cherusken Hermanns bragd är derför icke blott ett
lysande exempel på en öfversvallande hänförelse,
utan äfven den nödvändiga handling, hvarmed ett
sund t organiseradt folk måste af bry ta sådana
förhållanden som de, hvaruti germanerna förut stått
till romarna. De hade under beröringen med dessa
kommit till klarhet i mycket, och i Teutoburgerskogen
gåfvo de det första prof vet på denna mera utvecklade
uppfattning. De nu följande omgestaltningarna i det
inre ej mindre än de utåt gående företag, som genom
bekantskapen med ett transalpinskt klimats lockande
alster och ett sydländskt lefnadssätts beqvämligheter
erhöllo bestämda riktningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
