Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sekundpendeln - Foucaults pendelexperiment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fyrkantig jernstång, anbringar en stålegg och
låter pendeln svänga omkring denna, blir den
förra upphängningspunkten nu svängningspunkt; man
upprepar försöken så länge, tills svängningstiden
blir den samma, på hvilken af de båda eggarna
pendeln än hänger; afståndet emellan dem anger då
pendellängden. Uppgår svängningstiden för båda
eggarna till en sekund, är det lätt att finna
sekundpendelns längd. Derutaf, att punkterna
ombytas, har detta instrument erhållit namnet reversionspendel.
Dess uppfinning tillskrifves den tyske
fysikern Bohnenberger; emellertid har engelsmannen
Kater, som ej kände till Bohnenbergers ide först
gjort användningar deraf, som haft vigtiga följder
för den fysiska geografins fullkomnande.
Fig. 83. Reversionspendeln.
Foucaults pendelexperiment. Detta grundar sig på
den allmänna lag, att en svängande eller roterande
kropp eller en kropp, som rör sig på hvad sätt
som helst i ett plan, alltid sträfvar att röra
sig i samma plan eller, som man säger, bibehålla
sitt rörelseplan oförändradt. Exempel på denna lag
erbjudas oss i mängd från snurran, som håller sig
balanserande på sin spets, så länge hennes rotation är
tillräckligt hastig, till himlakropparna, som, huru
de än kringföras i rymden, likväl alltid bibehålla
sina rotationsaxlars riktning oförändrad.
Fig. 84. Svängningsplanets oföränderlighet. Fig. 85.
Enligt samma lag sträfvar en svängande pendel
alltid att genomlöpa samma bana, att bibehålla sitt
svängningsplan oförändradt. Upphänges i punkten a
(fig. 84) ena ändan af en tråd, som uppbär en tung
kula b, och denna försättes i svängningar i ett visst
plan, bibehåller hon riktningen af dessa svängningar
oförändrad, äfven om ställningen, i hvilken hon
är upphängd, stativet med cirkeln, vrides omkring sin axel
ur läget 1 (fig. 84) till läget 2 (fig. 85) och så
vidare ett eller flera hvarf. Kunde man upphänga en
dylik pendel öfver en af jordens poler, skulle han
således, om jorden verkligen vrider sig kring sin
axel, skenbart förändra sitt svängningsplan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
