Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbans uppstigning i Triest - Coxwells och Gypsons misslyckade nattliga luftfärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
balongen, som, endast till hälften fyld, flöt på
vågorna, och bredvid honom Arban, som endast med
yttersta ansträngning höll hufvudet öfver vattnet. De
styrde genast till honom och räddade honom från en
säker död. Detta skedde omkring kl. 11 på aftonen;
enligt Arbans egen berättelse hade balongen fallit ned
redan före kl. 8. Han hade sålunda tillbragt tre hela
timmar i vattnet. Han slapp dock undan för godt pris,
och med undantag af en feber hade det halsbrytande
företaget ej för honom några menliga följder.
Coxwells och Gypsons misslyckade nattliga
luftfärd. Den olyckliga utgången på många luftfärder
är ej alltid att tillskrifva en och samma orsak. En
mängd omständigheter kan tillstöta och så plötsligt,
att äfven den mest erfarnes omtanke och kallblodighet
äro otillräckliga för att i rätta ögonblicket använda
det afgörande botemedlet. I följd af balongernas
betydliga storlek kunna nämligen de särskilda delarna
endast åtkommas medelst tåg och snören, som lätt
trassla sig; de flesta äro dessutom undangömda för
luftseglarens blickar, och olyckan har mången gång
redan skett, innan han kan upptäcka skadan. Till och
med skickliga fysiker och erfarna luftseglare ha måst
besanna riktigheten af detta förhållande. Den balong,
hvari astronomie professorn i Napoli Carlo Brioschi
och signor Andreani uppstego, sprack i de högre tunna
luftlagren, och ventilens vägran att göra tjenst hade
nära kostat Coxwell och hans ressällskap lifvet.
Den 9 juli 1847 på aftonen ville Coxwell och Gypson,
åtföljda af flera andra personer, uppstiga från
Vauxhall i London och från balongen afbränna ett
fyrverkeri. Aftonen var ovanligt mulen, knapt
en fläkt rörde sig i luften, och ett oväder var
tydligen i antågande. »Ändtligen», berättar en
af deltagarna i färden, »voro alla förberedelser
träffade. Vi togo med oss ett litet förråd af
proviant och andra saker, då hr Gypson tänkte
stanna uppe hela natten, och sedan ytterligare sex
eller åtta säckar sand blifvit intagna som ballast,
gaf han befallning att kasta loss. Musiken spelade,
folket hurrade och balongen uppsteg med utomordentlig
hastighet. Det första försöket att med ett skott
tända fyrverkeriet misslyckades, det andra lyckades
bättre, och kaskader af röda, gröna, hvita flammor
sköto genom luften; det hela måste, nedifrån sedt, ha
gjort en utomordentligt praktfull effekt. Emellertid
började äfven fyrverkeriet i Vauxhall, och vi sågo så
väl ljusskimret öfver trädgården som de uppstigande
raketerna; då och då upplyste en blixt hela panoramat,
dock allt för flygtigt att tillåta blicken urskilja
några enskilda partier. Öfver oss hvälfde sig nu det
klara himlahvalfvet, besådt med otaliga stjernor.
»Vi uppstego allt högre, tills Gypson sade oss, att
vi hunnit en höjd af 7 000 fot. I detta ögonblick
rapporterade Coxwell, som skötte ventilsnöret och
satt ofvanför oss på nätverkets ring, att balongen
i följd af luftens utomordentliga förtunning började
bli mycket stram. Gypson gaf genast tillsägelse att
genom den öfre ventilen utsläppa litet gas. Coxwell
drog på snöret, och strax derpå hörde vi ett brusande
dån, ej fullt så starkt, men för öfrigt liknande det,
som uppstår, när ångan utsläppes ur ett lokomotiv. Den
nedre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
