- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / Andra bandet. Naturkrafterna och deras användning /
241

(1873-1875) Author: Friedrich Georg Wieck, Otto Wilhelm Ålund
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ljusets brytning - Prismat

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De noggrannaste undersökningarna af detta märkvärdiga
fenomen, hvilket äfven benämnes hägring, gjordes i
Afrikas öknar af den berömde franske matematikern
Monge under den förste Napoleons expedition
till Egypten. Sandöknen upphettas i hög grad af
solstrålarna och meddelar närliggande luftlager af
sitt värme, så att deras täthet förminskas. Härigenom
framkallas ofta egendomliga ljusbrytningar.

Alla ljusstrålar, hvilka, kommande från den med eter
fylda verldsrymden, inträda i vår atmosfer, brytas på
samma sätt. Vi se derför också endast de stjernor,
som befinna sig midt öfver oss i zenit, på deras
rätta ställe, hvaremot alla de öfriga visa sig för
högt, och detta desto mera, ju närmare horisonten de
befinna sig, d. v. s. ju tätare luftlager de från dem
kommande strålarna hafva att genomgå. Detta fenomen
kallas i astronomin atmosferisk refraktion.

Fig. 218. Prisma med infattning.

Prismat, »detta instrument», säger Goethe, »som
i österlandet skattas så högt, att den kinesiske
kejsaren förbehållit sig uteslutande besittning deraf
som en majestätsrätt, och hvars underbara egenskaper
redan tidigt tilldrogo sig vår uppmärksamhet och
städse bibehålla sitt intresse, ett instrument,
hvarpå hela den nu antagna färgteorin hvilar», är det
föremål, hvarmed vi först skola syselsätta oss. Hvad
som menas med ett prisma, behöfver väl ej särskildt
förklaras. Det enkla instrumentet, en slipad,
genomskinlig glaskropp med plana ytor, af hvilka
två, de båda grundytorna, äro parallela, är temligen
allmänt kändt. Fysikern behöfver för studiet af de
prismatiska fenomenen endast två, i en spetsig vinkel
skarpt sammanstötande plana ytor. Vanligen ger man det
för fysikaliska försök afsedda prismat, hvilket bör
vara ytterst väl slipadt och af fullkomligt homogent
glas, en infattning af messing för att kunna inställa
och fastgöra det, hur man behagar. På samma sätt som af glas
framställas äfven prismer af andra genomskinliga
ämnen, till och med af vätskor och gaser, hvilka då
inneslutas af tunna glasväggar.

Fig. 219. Ljusbrytning genom ett prisma.

Huru förhåller sig nu en ljusstråle vid sin gång genom
ett prisma? Detta skall fig. 219, som i triangeln
ABC visar genomskärningen af ett liksidigt prisma,
förtydliga oss. Ro är den infallande ljusstrålen,
AC och AB de brytande ytorna,
kanten A den brytande kanten,
den af CA och BA vid A inneslutna vinkeln
den brytande vinkeln och ytan BC prismats bas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 12:15:59 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfinn/2/0253.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free